En klassiker

Om jag hade skrivit om The Great Gatsby direkt när jag läst ut den så tror jag inte att jag skulle ha varit så  nöjd med den. Men nu när det gått några dagar så har jag hunnit tänka på boken många gånger. Och nu tycker jag att den är riktigt bra.  Till och med riktigt jäkla bra. Den utspelar sig i Amerika strax efter det första världskriget.

Berättarjaget i boken är Nick Carraway. Han känner alla inblandade i boken och det är han så får bära vittne om händelserna. Han bor granne med Jay Gatsby som verkar vara en rik playboy som har näsa för affärer. Han har stora fester i sitt hus dit ”alla” kommer, skådespelare, musiker och alla andra som är någon.

Men ingen vet egentligen någonting om Jay Gatsby. Var kommer han ifrån och varifrån har han fått sina pengar? Det är en massa rykten i svang. Det ena mer  hårresande än det andra. Vissa säger att han var en tysk spion under kriget (1:a världskriget) andra säger att han är en mördare. Men ingen har gissat sanningen.
Nick är en avlägsen släktng till  Daisy Buchanan som är gift hans vän Tom. Tom är inte en vidare trevlig person och han är dessutom notoriskt otrogen mot Daisy trots att de inte varit gifta så länge och har en dotter på 3 år. När Gatsby får reda på att Nick känner Daisy sätts bollen i rullning då att säga. Daisy är nämligen Gatsbys stora kärlek.  Gatsby tror att det nu ska bli lätt att vinna tillbaka sin älskade och  leva lycklig resten av livet. Men människors val gör att tragedin väntar runt hörnet..

Man förstår att allt kommer att gå åt skogen.  Det är liksom en olycksbådande stämning i boken. Det är också en betraktelse över hur ytliga folk är. Alla älskar Gatsby i början men när det tragiska slutet inträffar så är det ingen som står vis hans sida. Det otäcka är hur allt hänger ihop i boken. Hur en persons handlingar kan sätta saker i rörelse och få andra människor att göra desperata saker. Den här boken slutar i tragedi, men det verkligt tragiska är att de människor som startade allt bara går vidare med sina liv. Sina falska och tomma liv.

Läs boken om ni inte gjort det. Jag tycker att den växer.  Och jag gillar bokens framsida. Jag brukar egentligen inte tycka om när foton används som framsidor. Iallafall inte när det är fråga om en bild från någon filmatisering av boken. Nu har jag inte sett The Great Gatsby så jag vet inte om detta är en bild från filmen. Är det så?

Boken fanns med på min Olästa böckerlista.

0 thoughts on “En klassiker

  1. […] The Great Gatsby – F. Scott Fitzgerald 140s (egen) […]

  2. Detta är en av mina favoritböcker! 🙂 En av de där måste-klassikerna som vi var tvugna att läsa i skolan. Sedan har den följt med under skoltiden under olika utbildningar. Varje gång jag har läst den har jag upplevt den på ett nytt sätt. Den är framförallt ett strålande porträtt av en tid och ett Amerika som stod i stor förändring. En bok om illusion och om verklighet och konflikten däremellan.

    Jag vet inte om bilden är från någon nyinspelning av ”The great Gatsby” men det är iallafall ingen bild från filmen med Mia Farrow och Robert Redford.

    Ha en trevlig helg!

    Kram Lotta

  3. […] Här skrev jag vad jag tyckte om boken när jag läste den för  år sedan. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *