Kris, Tamara, Frauke och Wolf är vänner som låter åren mellan tjugo och trettio glida förbi. De har inga vettiga arbeten, saknar mål och ägnar det mesta av sin tid åt att dagdrömma medan de dricker öl och röker gräs.

En dag får de en vinnande idé: De ska starta eget – ett företag som ska be om förlåtelse å andras vägnar. För nog är välbeställda människor med makt villiga att betala bra för att köpa sig ett renare samvete? Företaget döps till Sorry och gör omedelbar succé.

Men en av Sorrys klienter visar sig vara en mardrömslikuppdragsgivare. Vid ett vanligt förlåt-uppdrag hittas en död kvinna uppspikad på en vägg och hon är bara det första offret…

Boken har en bra grundidé. Den berättas från olika karaktärers perspektiv. Men jag tyckte att den var hemskt rörig. Jag fick inget grepp om de fyra kompisarna Kris, Tamara, Frauke och Wolf. Det kändes som om de var så otydliga. Speciellt Kris och Wolf som är bröder. Sedan gör Frauke något så otroligt korkat.

Det var riktigt otäckt att läsa om barn som utsattes för sexuella övergrepp av en sadist och hur den där sadisten tänkte. Det var hjärtskärande att läsa om de båda vännerna ”Butch ” och ”Sundance” och hur de som hände på sommarlovets sista dag förändrade och förstörde deras liv.

Det var inte en bok i min smak. Jag fick inget läsflyt och skulle nog inte läst klart boken om den inte varit ett rec.ex.

Författaren heter Zoran Drvenkar och Sorry är den första av hans böcker som översatts till svenska. Boken har belönats med det prestigefyllda Friedrich Glauser-priset.

Tack till Lind & Co för rec.ex.