Reportern och kolumnisten Carina Bergfelt har åkt till Texas för att träffa den dödsdömde Vaughn Ross som ska avrättas inom en vecka. Det har gått  10 år, nio månader och 10 dagar sedan han fick sin dom och an har försökt överklaga många gånger. Nu börjar hans tid att rinna iväg. Texas är den stat som avrättar flest fångar.

Vi får höra Vaughn Ross historia, men vi får även höra från flera andra personer som är involverad på olika sätt. Som en pastor, en fängelsedirektör, en familj som vill ha hämnd och polisen vars löfte inte infrias förrän Vaugn Ross är död.

Men det handlar inte bara om fallet Vaughn Ross det är också ett reportage om dödstraffet i sig. Den är så intressant, fruktansvärd, skrämmande och sorglig. Det finns inga vinnare i det här.

Jag är emot dödsstraff. Förstår inte hur en kan rättfärdiga att ta en annan människas liv. Sen är det ju ett problem i sig att det visst sig att flera personer som fått dödssstraff har varit oskyldiga.  Som Anthony Graves som satt fängslad 18 år bara för att någon angav honom som medskyldig. Det hemska är att han inte är det enda fallet. Jag läste Damien Echols bok  Dödsdömd för några år sedan. Han var ju en av The West Memphis Three som blev  dömda för tre mord de inte hade begått. Han tyckte att det hemskaste var att han inte längre blev behandlad som en människa. Det tänker jag på när jag läser Sju dagar kvar att leva.

Författaren med citat som detta  på  de otroligt stora klassproblem:

Sannolikheten att en vit man i USA någon gång ska hamna i fängelse är en på etthundrasex. För en latinamerikansk man är siffran en på trettiosex. Och för en svart man är sannolikheten en på femton att han någon gång i livet hamnar bakom galler.

Jag lyssnade på boken via Storytel. Läs boken du med! Nu ska jag bara få sambon att läsa den.