Alaska, 1920. Mabel och Jack, ett medelålders äkta par, har slagit sig ned i Alaska. Där tänker de börja ett nytt och annorlunda liv. Men livet i ödemarken är hårt, och samtidigt tyngs de av saknaden efter det barn de aldrig fick. På årets första vinterdag grips de plötsligt av sprudlande livsglädje och bygger ett litet barn av snö. Nästa dag är snöbarnet borta … men de får en glimt av en ljushårig liten flicka som springer iväg mellan träden.
Den lilla flickan kallar sig Faina. Hon lyckas oförklarligt överleva i den ogästvänliga naturen. Sakta, sakta vinner Mabel och Jack hennes förtroende, och så småningom börjar de betrakta henne som sin egen dotter. I tysthet föreställer sig Mabel att Faina fötts ur snö och is och kommit till dem som svar på deras önskan och längtan. Inte ens när hon tvingats inse att Fainas bakgrund är mycket mer jordnära och smärtsam kan hon släppa tanken på snöbarnet som kom till jorden på årets första vinternatt. Men ingenting är riktigt vad det verkar vara. Sanningen om Faina förändrar Jacks och Mabels liv för alltid.
Språket i den här boken är helt underbart. Det är poetiskt, magiskt och så vackert beskrivande. Översättaren Klara Lindell har verkligen gjort ett superbra jobb eftersom jag hört så många positiva kommentarer om språket i originalutgåvan.
Det är någonting med nybyggare, vinter och Alaska som göratt jag blir extra intresserad.
Jag älskade helt enkelt den här boken och gav den fem stjärnor på Goodreads. Jag har redan reserverat författaren Eowyn Eweys The Bright Edge of the World.
Jag läste boken under #läsitsnow.