Babel

1828. Koleran rasar när professor Lovell dyker upp i Kanton, Kina och tar med en föräldralös pojke till England. Han får namnet Robin Swift och ska utbildas i döda och levande språk samt lära sig att bli en gentleman. Målet är en studieplats vid Babel i Oxford, ett ledande centrum för översättning och magisk silverbearbetning.

Babel samlar studenter från hela världen. Här laddas silverplattor med egenskaper som botar sjukdomar, renar vatten och underlättar uppförandet av järnvägar och broar. För Robin är det en plats tillägnad kunskap. Tills han inser att Babels silver är en förutsättning för britternas världsherravälde och måste välja sida. Men kan en student utmana ett imperium?

Jag blev imponerad över världsbygget i romanen. Hur britternas världsherravälde hade möjliggjorts av silver. Jag tyckte också om att läsa hur Robin Swift studerade på Bael och fick vänner i Ramy, Victoire och Letty. Även om Lettys vänskap kanske inte var så mycket att ha. Det var också intressant när Robin träffar Griffin och han får med honom i motståndsgruppen Hermes.

Det är en mycket politisk fantasy och det gillade jag. Men av någon anledning tappade jag lite intresse för boken ungefär i mitten. Det belv för mycket av samma sak. Eller så berodde det på att jag läste den under för lång tid, 26 dagar, Det blev nog för upphackat.

Jag har tidigare läst Yellowface av R.F. Kuang och vill gärna läsa mer av henne. Babel fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

Yellowface

June Hayward and Athena Liu gick på Yale tillsammans och båda debuterade samtidigt med sina första böcker, Det var meningen att de båda skulle slå igenom men Junes bok kom inte ens i pocket medan Athena blev det nya stjärnskottet.

Nu har några år gått och medan June är mer eller mindre bortglömt så är Athena en stor  stjärna inom bokvärlden. En av hennes böcker ska till och med filmatiseras för Netflix.
June hatar Athena som fått sin framgång på hennes bekostnad (enligt June). Athenas framgång beror säkert också på att hon är har asiatiskt ursprung, och att hon får positiv särbehadlingen på grund av det, enligt June.

Otroligt nog har June och Athena kontakt och träffas några gånger om året. De träffas hemma hos Athena , dricker vin och pratar. Så bestämmer de sig för att ha en pannkaksätningtävling och Athena sätter den degiga pannkakan in halsen och dör. Alldeles innan visade hon June sitt färdigskrivna  nya mästerverk om de okända kinesiska arbetarna som var ovärderliga för de franska och engelska krigsinsatsen under första världskriget. Ingen har sett manuset eller hört talas om det så June tar det med sig när hon lämnar lägenheten efter ambulansen och polisen varit där.

June kan inte lämna Athenas manus. Det måste bli publicerat, meen n någon måste färdigställa det. Varför kan inte June göra det? Ingen behöver veta att Athena skrivit manuset, det skulle ju lika gärna kunna vara June?
Förlaget blir först överlyckliga men är oroliga över att en vit kvinna ska skriva en bok om kinesiska arbetare, det är ju inte precis en ”own-voices”. De vill att June ska ta hjälp av s.k. ”sensitivity readers” så att ingen ska ta illa upp. Men June vägrar och lyckas få en av de kritiska medarbetarna på förlaget sparkad.

June väljer också att ändra sitt författarnamn till Juniper Song som låter lite kinesiskt. Hon övertalar sig själv att hon inte gjort någt fel och trasslar in sig mer och mer i sina lögner. Hon försöker att ta sig urt Athenas skugga men snart dyker det upp bevis som kan avslöja allt. Medan June kämpar för att skydda sin hemlighet, upptäcker hon hur långt hon är beredd att gå för att behålla det hon tycker förtjänar.

Jag lyssnade på boken genom Storytel  med Helen Laser som uppläsare. Egentligen ville jag läsa den men den fanns inte på Akademibokhandeln och var slutsåld på The English Bookshop när jag var där.
Det var helt omöjligt att sluta lyssna på boken. June är verkligen en hemsk människa och det här ska väl vara någon slags satir av förlagsvärlden.
Allt byggs upp mer och mer mot slutet men så kommer det av sig på något sätt. Jag blev faktiskt lite besviken på slutet. Så istället för fem stjärnor fick den 4,5 på Storygraph.

Författaren heter R.F. Kuang och hon har tidigare skrivit Babel, The Poppy War, The Dragon Republic och The Burning God som alla är fantasy. Jag vill gärna läsa något mer av författaren.

En smakebit på søndag: The Wayward Bus

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har jag läst ut The Life and Death of Sophie Stark av Anna North (förra veckans smakbit), lyssnat på Yellowface av R.f. Kuang och läst Min lyckliga plats av Emily Henry. Jag tyckte verkligen om både Yellowface och Min lyckliga plats av Emily Henry.
Annars har jag varit ganska mycket med Thor eftersom Theo varit hos farmor och farfar. Vi har spelat fotboll/basket och lekt i lekparken.

Jag och sambon har kommit igång med att ta en promenad varje dag.

Idag ska vi hem till svärföräldrarna och grilla, men det är inte förrän klockan fem. Så jag borde hinna med att städa och ta en promenad.
Denna veckas smakbit kommer från The Wayward Bus av John Steinbeck från sidan 31:

Mr. Pritchard was a business, president of a medium-sized corporation. He was never alone. His business was conducted by groups of men who worked alike, thought alike, and even looked alike. His lunches were with men like himself who joined together in clubs so that no foreign element or idea could enter. His religious life was again his lodge and his church, both of which were screened and protected. One night a week he played poker with men so exactly like himself that the game was fairly even, and from this fact his group was convinced that they were very fine poker players. Wherever he went he was not one man but a unit in a corporation, a unit in a club, in a lodge, in a church, in a political party. His thoughts and ideas were never subjected to criticism since he willingly associated only with people like himself. He read a newspaper written by and for his group. The books that came into his house were chosen by a commitee which deleted material that might irritate him. He hated foreign countries and foreigners because it was difficult to find his counterpart in them.