En man spolas upp, halvt ihjälfrusen, på en ödslig strand på ön Harris i Yttre Hebriderna. Han har ingen aning om vem han är eller hur han kom dit. Hans enda ledtråd är en karta över en rutt vid namn Coffin Road. Han vet inte vart den kommer att leda honom, bara att han måste följa den.
Kriminalinspektör George Gunn tar sig ut till en avlägsen klippö utanför Yttre Hebriderna. Fylld av onda aningar kliver han i land på den plats där tre fyrvaktare mystiskt försvann ett sekel tidigare. Men nu finns det en ny gåta: en man hittad ihjälslagen på samma klippa.
I sitt flickrum i Edinburgh sitter tonåriga Karen Fleming och grubblar över vad som hände hennes döde far, en framstående vetenskapsman. Två år efter att man hittade hans självmordsbrev kan hon fortfarande inte tro att han frivilligt skulle ha övergett henne.
Coffin Road följer dessa tre riskfyllda resor mot en enda, chockerande sanning och insikten om att okunskap kan leda till vår död.

Jag köpte boken på en bokrea för något år sedan men började lyssna på den när jag var ute och gick. Den var underhållande och innehöll väldigt fina miljöbeskrivningar.
Jag blev inte så imponerad av karaktärerna . Speciellt inte av hur Karen Fleming beskrevs. Så där beter sig ingen tonårstjej. Beskrivningarna av vilken extrem musik hon lyssnade på var överdrivna. Som att hon skulle spela musiken på högsta volym. Då hade hon varit döv och hon skulle absolut inte höra hennes mamma dunka på dörren och skrika utanför. Lite väl överdrivet alltså för någon slags chockvärde.

Boken fick tre svaga stjärnor på Goodreads. Författaren heter Peter May.