På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!
I fredags hade vi fest med jobbet. En kollegas 65-årsdag och pensionering skulle firas och hade blivit uppskjuten hela hösten på grund av olika anledningar. Nu var det äntligen dags!
Vi hade delat upp vad alla skulle bidra med till maten och vår festkommitté gjorde olika aktiviteter och lekar.
Tre andra kollegor som fyllt jämnt (30-, 40 och 50-år) blev också firade och 40 och 50-åringen fick tävla med varandra. De fick bara poäng om de svarade lika.
En mycket lyckad kväll med många skratt, dans och god mat.
Igår vägrade jag att gå ut för det var snöstorm. Så istället kollade jag på Oscarsgalan och sedan läste äntligen ut My Policeman av Bethan Roberts som jag läst under hela veckan. Vi kollade också klart på första säsongen av Living Single.
Idag ska vi städa, köra lite tvätt, göra cannelloni och annat småfix här hemma. Jag hoppas hinna läsa lite också så klart.
Denna veckas smakebit kommer från Kindred av Octavia Butler, från sidan 1:
I lost an arm on my last trip home. My left arm.
And I lost about a year of my life and much of the comfort and security I had not valued until it was gone. When the police released Kevin, he came to the hospital and stayed with me so that I would know I hadn’t lost him too.
But before he came to me, I had to convince the police that he did not belong in jail. That took time.The police were shadows who appeared intermittently at my bedside to ask med questions I had to struggle to understand.
´How did you hurt your arm?´they asked. ´Who hurt you?´ My attention was captured by the word they used: hurt. As though I’d scratched my arm. Didn’t they think I knew it was gone?