Läst i maj 2026

Maj blev en riktigt bra lämånad. Trots att mycket både på jobbet och privat. Jag har också hunnit kolla på ännu mer Bridgerton och är nästan klar med den tredje säsongen igen.

De här böckerna lästes:

  1. Bortom broarna – Kristina Ohlsson
  2. Blond Roots – Bernardine Evaristo
  3. Det yttersta mörkret (Cilla Storm #5) – Christoffer Holst
  4. Hidden Pictures – Jason Rekulak
  5. The Body – Stephen King
  6. Krisberedskap för alla – Miguel Guerro
  7. Armageddon (Imperietsarvingar #7) – Oskar Källner & Karl Johnsson
  8. Banjo Baby (Comedy Queen #2) – Jenny Jägerfeld
  9. Dancing Queen (Queen #1) – Denise Rudberg
  10. Killer Queen (Queen #2) – Denise Rudberg
  11. Fourth Wing (The Empyrean #1) – Rebecca Yarros
  12. God Save the Queen (Queen #3) – Denise Rudberg
  13. Nätter utan mina bröder – V.V. Ganeshanathan
  14. Olgas bok (Sekelskiftesmorden) – Katarina Wennstam
  15. Brevbäraren i Lizzanello -Francesca Giannone

BästThe Body, Olgas bok och Nätter utan mina bröder.

Sämst: Brevbäraren i Lizzanello

Överraskning: Queen-serien

Besvikelse: Blond Roots

Utmaningar

Storytel/Goodreads: 15

Böcker köpta innan 2026: 6 (28/52)

Kaosutmaningen 2026: 4 (24/40)

Finish That Series Challenge 2026: 1 (6/18)

Längsta bok: Fourth Wing (500s)

Kortaste bok: The Body (181s)

4985 sidor

15 böcker

12 på svenska

i en serie

egna

7 Storytel

biblioteksböcker

på engelska

barnböcker

Låna & Läs

Olgas bok

London 1888. Som resesällskap åt sin man, polis­intendent Gabriel Laurell, ser Olga fram emot att för ­första ­gången besöka världsmetropolen. London är stor­slaget, men i ­skuggorna vilar fattigdom, och en brutalitet hon aldrig kunnat föreställa sig. Ryktet om en ökänd kvinnomördare sprider skräck bland Londonborna och när ytterligare ett offer, som visar sig vara svensk, hittas mördad i en gränd så ­intensifieras jakten på mördaren. I tidningarna kallas han Jack the Ripper.  

För Olga blir resan något helt annat än hon tänkt. I sitt eget sökande efter svaren på vem den mördade kvinnan var börjar hon rannsaka sin egen ställning och synen på de olycksaliga kvinnor hon möter. När hon dessutom lär känna ­Michael Aldwych, en stilig kriminalkommissarie vid ­Scotland Yard, blir resan än mer livsomvälvande. 

Jag älskar ju Sekelskiftesmorden och är väldigt förtjust i att läsa om London vid tiden för Jack the Ripper. Så den här boken var ju helt perfekt! Jag gillar verkligen att fokuset ligger på de mördade kvinnorna istället för på mördaren.
Olga får under sin Londonresa verkligen upp ögonen för hur människor och framför allt kvinnor och barn från de lägre samhällsklasserna har det.  Hon börjar också förstå varför hennes man är så oberäknelig i sitt humör..

Boken är skriven av Katarina Wennstam och fick 4,5 stjärnor på Storygraph.  Boken är kort, 222s, och det är den första av fyra fristående böcker om huvudkaraktärerna i Sekelskiftesmorden; Olga, Fredrika, Edit och Hildur.

 

En smakebit på söndag: Ett amerikanskt äktenskap

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

I måndags fyllde brorsan år så jag var dit med present och åt tårta. Theor var iväg på sin skolresa till Borlänge. Tänk att han går ut sexan nu! Veckan har som vanligt varit intensiv men jag kom ifrån jobbet i bra tid i fredags. Jag lyssnade klart på God Save he Queen på bussen hem.

Det har varit en lugn helg och vi har bara varit hemma. Det enda jag har gjort egentligen är att städa, köra några maskiner tvätt och läsa. Jag lyssnade på hela Nätter utan mina bröder av V.V. Ganeshanathan medan jag städade och fixade här hemma.
Sedan läste jag hela Olgas bok i soffan igår kväll.

Idag har jag fixat med bloggen och sla förbereda lite inför jobbveckan. Förhoppningsvis blir det lite läsning också.

Denna veckas smakebit kommer från Ett amerikanskt äktenskap av Tayari Jones, från sidan 11:

Det finns två slags människor i världen, de som flyttar hemifrån och de som inte gör det. Jag är stolt medlem av den första gruppen. Min hustru, Celestial, brukade säga att jag innerst inne är enriktig lantis, men jag kände aldrig igen mig i den beskrivningen. För det första är jag inte från landet i ordets rätta bemärkelse. Eloe, i Louisiana, är en småstad. ”Landet” får en att tänka på folk som skördar, bärgar hö och mjölkar kor. Men jag har alrig plockat så mycket som en bomullstuss, även om pappa gjorde det. Jag har aldrig rört vid en häst, get eller gris, och har inte heller en längtan efter att göra det. Celestial brukade skratta och säga att hon inte menade att jag var en bonde utan bara en lantis. Hon kommer från Atlanta, så man skulle mycket väl kunna säga att hon också är en lantis. Om hon får säga det själv är hon en ”sydstatskvinna”, vilket inte är att förväxlas med en Southern belle. Av någon anledning har hon ingenting emot att kallas Georgia peach, och det har inte jag heller, så det har det blivit.