En smakebit på søndag: At Hawthorn Time

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I fredags hade vi julfest med jobbet. Innan den startade var vi hos kollegan P och spelade julklappsspelet och drack bubbel. Lika kul som vanligt. Det går ganska vilt till när vi spelar. Förra året välte soffbordet, iår var det nära.
Jag fick med mig pepparkakor och en tub ädelsost och en äggklocka som ser ut som en tomte och två tärningar så en kan spela julklappsspelet själv.
Sedan åkte vi till Kompassen där vi fick en färdigupplagd Italiensk tallrik. Det var ca 150 personer på festen så sorlet var öronbedövande. Maten var okej med kall. Det var liet underhållning från rektorgruppen och från en skola. Jag åkte hem innan 22 för jag fick lock för öronen och det ljungade i öronen. Det kan bli så ibland och det enda som hjälper är att plugga igen örat med bomull och sova.

Igår har vi varit en sväng på stan, kollat på Brooklyn Nine-Nine och jag har läst. Det har blivit mycket mys i soffan med katterna.

Idag ska vi städa och jag ska slå in lite julklappar. Vi ska också kolla ikapp på julkalendern. Sen ska jag fixa med bloggen och läsa. Nästa vecka på jobbet blir intensiv. På måndag ska vi duka i matsalen inför Nobellunchen på tisdag. På tisdagen ska vi ha storssamling i idrottsalen med storsjung och uttdelninga av Nobelpris till fyra treor. Sedan är det nobellunchen i två sittningar, först f-klass och åk 1 sedan åk 2 och åk 3. På menyn står hamburgare med chips och efterrätt. På onsdag ska vi på ett julspel. På torsdag är det sisra repetitionen för luciatåget och på fredag är det ju lucia.

Denne veckas smakebit kommer från At Hawthorne Time av Melissa Harrison, från sidan 5:

It was a mild, damp night in April wehen he escaped the city, though the forecast predicted fairer weather to come. It had rained a little, earlier in the day, and the moist night air had called out snails in their thousands to dot the grimy London pavements in ill-fated hordes.
He put on his ancient army coat, took his pack from behind the door of his room and filled a plastic bottle of water from the tap in the communal kitchen. The pack contained seventeen tatty notebooks, some cooking things, a pup tent and an old brown sleeping bag. His bedroll was strapped to the outside, and the pack itself was studded with badges and pins; a few bits of cloth hung from the straps like prayer flags.

En smakebit på søndag: Älskade Betty

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit Barnboksveckan den här veckan och vi har uppmärksammat det på olika sätt i skolan. Till exempel genom att läsa extra mycket, både enskild läsning och högläsning.  Vi har också haft några GOTD (Grej of the Day – typ minilektioner med kort fakta) om olika författare och bild. Mina treor började läsa för ettorna och det ska vi fortsätta med.

Under veckan har det sista The Final Book Support Group för i år pågått så jag har faktiskt läst en hel del. Gravglänta av Mattias Edvardsson, Giant Days volume 3 av John Alison & Max Sarin, Skuggvarg av Frida Skybäck och Twisted Twenty-Six av Janet Evanovich har blivit utlästa.  Gravglänta var riktigt bra! Jag gillade de andra också.

I onsdags la sig Björne i sambons knä för första gången. Det har tagit lite mer än två år. Vi adopterade dem (vår andra katt heter Sixten)  från Gefle katthem för två år sedan (3/10 2022) och vet egentligen inget om deras bakgrund. Men de var väldigt försiktiga och rädda när vi fick hem dem.

Igår var jag bara hemma hela dagen. Vi städade, kollade på Booktube och jag läste och myste med katterna.
Idag ska jag förbereda inför jobbveckan och fixa lite på bloggen.

Denna veckas smakebit kommer från Älskade Betty av Katarina Widholm från sidan 17:

Med bultande hjärta vaknade Betty. Kanske hade hon också ropat till? Hunden vid hennes fötter hade i alla händelser hoppat ner från sängen och satt nu på mattan och såg oroligt på henne.
Svettig och törstig var hon också. Väckarklockan visade på halv fyra och det var forfarande mörkt ute. Hon tände sänglampan och försökte lugna andetagen och det rusande hjärtat medan hon slog vatten i ett glas. Det brukade ge sig om hon drack lite och läste. Eftersom hon fortfarande darrade blev hon tvungen att hålla glaset med bägge händer för att inte spilla. Sträckte sig sedan efter en veckotidning under sängbordet.
Vid fotändan ruskade hunden på sig och rullade med en suck ihop siuig på nytt.
Betty bläddrade i veckotidningen utan att se vad som stod i den. Nu var dety allra viktigaste att inte återvända till drömmen som hon nyss lämnat.
Glimtar fladdrade förbi och hon blundade hårt som för att stänga dem ute. Hon ville inte, kunde inte, fick inte!

 

 

En smakebit på søndag: Gravglänta

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

En vecka som både känts lång och kort. APT i tisdags så det blev långdag men vi fick leka med lego för vi är med teknikerjakten och ska bygga lego med tvåor och treor. F-klass och ettor ska hålla på med Blue Bots.
Nästa vecka är det Barnboksveckan så vi har fixat en del inför det.
Under veckan som gått har jag läst Eufori av Elin Cullhed, läst vidare i Company of Liars av Karen Maitland och läst hela Body Check av Elle Kennedy.
Jag och sambon har också börjat se om Brooklyn Nine-Nine så det blir minst två avsnitt varje dag.

Idag ska vi städa, jag ska fixa lite inför jobbveckan och jag hoppas hinna läsa lite också.

Denna veckas smakbit kommer från Gravglänta av Mattias Edvardsson från sidan 7:

Från hänggungan bredvid den blommande häggen hade Lola Falk fri utsikt över det böljande backlandskapet på andra sidan Grönbyvägen. I  skiftande nyanserna av grönt sluttade fälten ner i dalgången, där majsolen glittrade i rapsen. Det var lätt att förstå varför en del människor inte ansåg att det var en del av Söderslätt när man såg naturen välva sig i djupa sänkor och höga kullar.
”Mamma! Mamma!” Robin kom rusande runt husknuten med gräsfläckar på knäna. ”Får vi cykla till skogen?”
Bakom honom stod grannpojkarna Bernhardsson med kepsar på huvudet och knipsluga blickar.
”Jag vet inte.” Lola tyckte inte om skogen. Dedsutom litade hon inte för ett ögonblick på Daniel och Dennis Bernhardsson.
”Snälla mamma”, vädjade Robin.
Hon borde givetvis inte projicera sina egna rädslor på honom. Lola ville inte vara en dådan där tradig, överspänd hönsmamma. Men Robin var trots allt bara åtta år.
”Okej”, sa hon efter att ha våndats en stund. ”Men vi äterkvällsmat klockan sex. Då åste du vara hemma igen.”

En smakebit på søndag: Company of Liars

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Nu är jag äntligen klar med alla utvecklingssamtal! Det är alltid trevligt att träffa vårdnadshavare och eleven tillsammans och prata men det tar så mycket tid som jag i vanliga fall har till planering. Tur att det varit en lite annorlunda vecka då.
I onsdags firade vi FN-dagen (vi firade en dag tidigare eftersom tvåorna hade simskola den 24/10) med storsjung i idrottssalen. Treorna höll i det och läste upp fresdikter. De var så duktiga!
I fredags firade treorna att de har gått 400 dagar i skolan med att ha Halloweendisco med tvåorna och sedan ha filmmys tillsammans. Alla  som ville fick klä ut sig och det gjorde även de pedagoger som vill det.

På fredagen var jag också på AW i Musikhusets lokal (f.d. Sjömanskyrkan) där vi käkade och sedan dansade. Det började klockan 16.00 och avslutades 22.00 men jag tog bussen hem 21.50. Mycket folk och väldigt varmt och svettigt. Vi hade kul men det var ingen vidare musik att dansa till.

Igår åkte vi upp till mina föräldrar för att fira pappa som fyller år idag. Men brorsan och Mya kunde bara igår så det blev smörgåstårta och firande igår.

Under veckan som gått har jag läst ut Död mans kvinna av Katarina Wennstam, börjat läsa Med varma hälsningar av Abby Jimenez och läst vidare i The Shelters of Stone av Jean M Auel.

Men denna veckas smakbit kommer från Company of Liars av Karen Maitland som jag tänker börja läsa när The Shelters of Stone är utläst.
Från sidan 1:

”So that’s settled then, bury her alive in the iron brindle. That’ll keep her tounge still.” The innkeeper folded his arms, relieved they had finally agreed on that much at least. ”Iron’ll counter any curses she makes. Stop anything ,iron will. One of the most powerful things you can get to work against evil, saving the host and holy water.” 

En smakebit på søndag: Död mans kvinna

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I måndags efter jobbet var jag till  läkaren för min hosta som inte ger med sig så nu har jag en remiss för lungröntgen.  Sen var jag och sambon och klippte oss hos vår kompis som är frisör.

Annars har jag mest jobbat  och läst. Jag har läst Öbarn av Hannes Fossbo och i fredags började jag läsa Del av din värld av Abby Jimenez på min storytel reader på väg till jobbet. Sedan lyssnade jag på den när jag var på stan och på bussen hem. När jag kom hem fortsatte jag att lyssna medan jag städade. Det slutade med att jag läste ut den innan jag somnde på kvällen. Gillade den verkligen.

Igår hade vi städdag i föreningen så jag krattade en massa löv. Vi kollade på två avsnitt av Vem bor här? och Ali Wongs senaste stand-up show på Netflix.

 

Den fortsatte jag att läsa The Invisible Life of Addie LaRue och hade båda katterna som sällskap.

Idag ska jag hem till Thor och Theo en sväng sen ska jag förbereda en hög utvecklingssamtal som jag ska ha nästa vecka.

Denna veckas smakebit är Död mans  kvinna av Katarina Wennstam, från sidan 11:

Snart var framtiden här. Nu skulle ett modernt samhälle växa fram. Staden tog ny form, i sten istället för brandfarligt trä, med raka gator, esplanader och anlagda parker. Stockholm skulle bli en stad som lät tala om sig, vars namn skulle flyga över jorden.
För att visa världen hur långt det lilla landet i norr kommit med sina tekniska innovationer och kreativa lösningar skulle nu portarna slås upp till Konst- och industriutställnngen. Man hoppades på över en miljon besökare, många från utlandet, och det skulle få se vilken storartad utveckloing Sverige genomgått de senaste trettio åren.

En smakebit på søndag: Rent hus

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har jag inte läst så mycket alls. Jag läste ut The Black Bird Oracle som jag älskade. Jag deltar i Becca and the Books Spookopoly som pågår hela oktober. Det finns en spelplan som en ska ta sig runt och där det finns olia uppmaningar en ska följa.
Jag fick Present som första bok och slulle läsa en bok som jag ville läsa just nu. Det blev The Black Bird Oracle sen hamnade jag på Blood och skulle läsa en röd bok. Jag valde Rouge av Mona Awad och den är bra men det tar så lång tid att läsa den. Oklart varför…
Så jag valde att slå tärningarna en gång till och hamnade på Broomstick och skulle läsa en bok med en enkelt framsida eller en ”ren” framsida så jag valde Rent hus av Alia Trabucco Zerán som jag har lyssnat på.

Denna veckas smakbit kommer från Rent hus av Alia Trabucco Zerán, från sidan 2:

Mitt namn är Estela, hör ni mig? Es-te-la-Gar-ci-a. Jag vet inte om ni spelar in eller tar anteckningar eller om det i själva verket inte finns någon där på andra sidan, men om ni hör mig, om ni är där, vill jag ge er ett förslag: jag beerättar en historia för er och när jag kommer till slutet, när jag har pratat färdigt, släpper ni ut mig härifrån.
Hallå? Inget svar?
Jag tänker ta er tystnad som ett ja.

En smakebit på søndag: The Black Bird Oracle

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Ännu en intensiv vecka. Simskola, SIP-möte, föräldramöte, förberedelse för utvecklingssamtal och studiedag. Träffade min nya kollega som börjar hos oss på måndag och det kändes bra.

I fredags kom en kompis upp från Göteborg. Det var fem år sedan vi sågs på riktigt (har tagit en fika genom messenger eller zoom). När hon bodde här träffades vi ofta. Så kul att ses igen och prata. Sambon hämtade henne vid hotellet så var vi hemma hos oss nån timme innan vi tog bussen in och käkade på Terassen där vi blev kvar och drack öl och pratade. Vi tog en Bellini innan maten.

Igår köpte vi en nytt katträd till katterna som bott hos oss i två år nu. De hade klöst sönder den gamla klöspelaren. De fick några leksaker också. Det blev sushi till middag.

Idag tog jag en rejäl sovmorgon och resten av dagen planerar jag att kolla booktube, läsa , fixa med bloggen och köra lite tvätt.
Denna veckas smakebit kommer från The Black Bird Oracle av Deborah Harkness (den femte delen i All Souls-serien). Den första heter A Discovery of Witches och har blivit en tv-serie som jag tyckte om.

Smakbiten kommer från sidan 5:

In every soul, there is a place reserved for Shadow.
Mine was safely hidden, tucked in a blind spot at the corners of my memory, under a hollow bruise that I thought had healed long ago.
Then the ravens came to New Haven, carrying an invitation that neither Shadow nor I could refuse.

En smakebit på søndag: Realitymorden

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit mycket på jobbet den här veckan med frånvaro bland personal, vikarier som inte fungerar, möten, simskola, m.m. Nästa vecka är det studiedag på måndag och då får jag träffa min nya kollega för första gången, på tisdag är det föräldramöte, onsdag ämnesträff på en annan skola i rektorsområdet + den älskade simskolan. Så det lär bli fullt upp igen.

Men jag har hunnit läsa ut Författarmorden och Slottsmorden av Erika Rockborn och Konsten att vara Caroline av Peter Barlach. Jag har också läst något kapitel av The Shelters of Stone av Jean M Auel men den är ju så lång att det knappt märks.
Jag har också kollat på flera avsnitt av And just like that så nu har jag bara två avsnitt kvar av den andra säsongen.

Igår städade jag hela huset och lyssnade på Konsten att vara Caroline. Sen var jag med Thor och Theo när brorsan och Mya var på Lillasysters avskedsturné i Gasklockorna.

Idag jobbar sambon på förmiddagen sedan ska vi åka till hans morbror på födelsedagsfika och sedan till sambons föräldrar på middag.
Så jag hoppas hinna med lite bloggfix innan det är dags att åka.

Denna veckas smakbit kommer från Realitymorden av Erika Rockborn, från sidan 7:

Väskan var omöjlig att stäga. Hur hon än pressade ihop den så var det ett faktum. Josefin suckade. Hon kunde inte gärna dra med sig fler väskor på tåget än de två som nu låg på sängen. En enorm resväska och en större ryggsäck.
Uppgiven plockade hon ur den största väskan igen och började om. Få se nu, stövlar var väl ändå ett måste på en bondgård? Och så några kläder man inte var så rädd om förstås. Josefin såg framför sig en ladugård med många kossor på rad och föreställde sig hur det måste se ut på golvet runt omkring dem. Och hur de nyinköpta, blanka stövlarna skulle e ut efter att ha trampat runt där. Hon gjorde en grimas. Vad hade hon gett sig in på ? Det här var ju knappast något hon ville egentligen? Eller? När introduktionsprogrammet till Bonde finner kärlek hade sänts i våras hade hon sett det tillsammans med sin bästa vän Louise. Josefine kom ihåg precis hur de en onsdagskväll hade slötittat på tv samtidigt som de åt tacos. Så hade bonden Elias dykt upp i rutan. En snygg ung man som poserade tillsammans med en bedårande nyfödd kalv i famnen. Hans leedne var varmt och ögonen snälla.
”Där har du någon för dig!” hade Louise sagt med skratt i rösten. ”Du gillar ju stora killar med naturliga muskler.”

En smakebit på søndag: Författarmorden

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I veckan har vi haft Raketloppet (som skoljoggen) på skolan och alla elever har fått gå eller springa runt en slinga på 1 km i skolområdet. Jag gick runt med några elever men några killar i min klass sprang 8-10 varv. Det blev film sista timmen för barnen var helt slut.

Igår gick jag upp strax efter sex för att följa med brorsan, Mya, Theo och Thor till Sandviken för Thor hade sammandrag med fotbollen (de spelar flera matcher men det är ingen cup).
Det var jättekallt där. Tur att jag hade fleecetröjan, vindtät jacka och keps men det skulle ha varit ännu bättre med mössa och vantar.

Idag ska jag och Mya på bio och se Beetlejuice Beetlejuice. Det är den stora biodagen så man får gå två för en.

Denna veckas smakebit kommer från Författarmorden av Erika Rockborn, från sidan 6 (läser på iPad):

Solen hade börjat gå upp. Himlen var vackert rosafärgad runt de tre tornen som reste sig mäktigt. Det skulle nog bli en solig dag. Till och m ed den populära simbassängen som hängde utanpå den gigantiska byggnaden lyste rosa.
Sten stelnade till. Nej, inte rosa förresten. Vattnet hade snarare en rödaktig, märkligt flammig ton. Var det en av de nya konstinstallationerna månntro? Det här året skulle den sedvanliga konstutställningen inte begränsas till entrén, hade man kunnat läsa i Göteborgsposten. Nej, konsten av den excentriske japanska konstnären skulle spridas över hela byggnaden och dyka upp där man minst anade det. Shiro Hayashi tyckte om att chockera sin publik och var inte främmande för att använda spektakulära medel. Men att färga poolen röd var väl bra konstigt ändå? Vem ville bada då? Sten kisade med ögonen. Då såg han den. En docka flöt i poolen. En vit människoliknande figur flöt stilla mitt i allt det röda. det såg ut som siluetten av en kvinna.  Hon såg ut att vara naken. Jo, det var då spektakulärt så det förslog! Sten skakade på huvudet och vände ner blicken. Hon tog ett par steg och grog i kopplet. Pluto tycktes ha fastnat med nosen. Men vänta nu, det var något som iinte stämde. Sten gick lite närmare byggnaden och tittade upp igen. Det var då han insåg det. Det var ingen docka. Det var kroppen av en kvinna. Men något var fel. Väldigt fel.
Det tog ett par sekunder inna  Sten insåg vad. 
På platsen där huvudet skulle ha suttit var det tomt.

En smakebit på søndag: Darling – Kunglig kärlek

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit lite tufft på jobbet med mycket frånvaro bland personalen. Men vi har haft några nya vikarier som fungerade bra. Under veckan som gått har jag läst/lyssnat på Stacken av Annika Norlin och The Shelters of Stone av Jean M. Auel.
I fredags fyllde jag 45 år och mina elever sjöng för mig på både svenska och engelska. Jag fick också choklad, en fin blomsterbukett och ett hemmavirkat bokfodral med en bok av mina kollegor.


På kvällen firade jag och sambon med pizza från Aktern & Fören och några avsnitt av Monk. Jag fick ett presenkort på Adlibris av sambon pch katterna. Björne myste med mig i soffan på en filt.


Igår kom mamma och pappa och svärföräldrarna hit på fika. Jag fick ett presentkort på bokhandeln Ugglan av svärföräldrarna.

Idag kommer brorsan, Mya , Theo och Thor hit en sväng. De var på Myas farmors 90-årskalas igår i Dalarna.
Denna veckas smakebit kommer från Darling (Kunglig kärlek #1)  av Helena Dahlgren, från sidan 5:

”Var det värt det?”
Du ställer frågan till mig alldeles när bilen saktar in utanför Drottningholms slottskyrka. För ett ögonblick får jag för mig att det är jag själv som ställt frågan, eller att jag lyckats frambesvärja den genom den flodvåg av tankar och minnen som hållit mig sällskap i frisörstolen och hela morgonen. Ända sedan jag jag vaknade hemma i sängen på Djurgården, drog undan gardinerna och konstaterade att prognosen, som somliga hävdat var onödigt dyster, visst hade stämt. Det skulle regna på vår bröllopsdag, men det rörde mig inte i ryggen.
Trots allt har vi varit med om värre saker än lite regn.