Etikettarkiv: En smakebit på söndag

by

En smakebit på søndag: Den ljusnande framtid

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Efter en intensiv vecka med utvecklingssamtal och nationella prov har det varirt skönt med helg. Jag har läst ut förra veckans smakebit En liten droppe blod under helgen. Under veckan har jag börjat lyssna på My Mother, My Brother and Me av Whoopi Goldberg (som författaren läser själv).

Igår tränade jag och sen gick vi på en promenad i solen. Tyvärr blåste det kallt men på i solen var det skönt.
Sen kollade vi på Bill & Ted Face the Music och tyvärr kan jag inte rekommendera den. Lite kul att se om man sett de två tidigare filmerna från 1989 och 1991.

Vi har också kollat vidare på Burn Notice och sett första avsnittet av den fjärde säsongen av Only Murders in the Building.

Denna veckas smakebit kommer från Den ljusnande framtid av Helena Dahlgren som är den tionde och sista delen i Ellens val-serien. Från sidan 9:

”Ellen, skynda dig! Strax slår klockan tolv! 1919 är här!”
Gerda tryckte ett champagneglas i Ellens hand och log brett. Matsalen på pensionatet Solgården glittrade i skenet av den präktiga julgranen, som tycktes ännu större och mer utsmyckad än tidigare år. Överallt bland de täta grenarna hängde tindrande julänglar, klarröda girlanger och flämtande juleljus, och den friska grandoften blandade sig me matoset inifrån köket, där Serafina var i full färd med att förbereda nattamat att servera efter tolvslaget. På bordet anades här och där resterna av den avslutade nyårssupén, och de röda julgardinerna i fönstren utgjorde en vacker kontrast till den mörka, snötäckta trädgården utanför.

by

En smakebit på søndag: En liten droppe blod

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Vi har tagit det lugnt i helgen och varit hemma både på fredag och lördag. Vi har kollat på Burn Notice och Reacher.
Jag har läst ut Tills jag hittar dig av Harlan  Coben och hela King of Greed av Ana Huang.
Idag ska vi hjälpa vår kompis C med några grejer och innan dess ska vi städa.
Sedan ska jag förbereda mig för nästa vecka med nationella prov, utvecklingssamtal och annat jobbfix.

Denna veckas smaakebit kommer från En liten droppe blod av Christoffer Carlsson från sidan 11:

Som så många andra, skulle det visa sig, lärde känna dem först i döden.
Jag menar inte bara självmordet, även om det var den händelse som svepte in mig i de förvecklingar som här följer. Jag tänker också på förräderiet, det var ett svek mellan två som nog älskade varandra. 
Och så mordet. Man kunde nästan inte tro det men det hade verkligen inträffat, där var det, jag  fann det djupt i den svenska historiens havsmörker. Kanske, tänker jag nu, ska man förstå mordet som en sorts slut, som ett oundvikligt öde ingen av dem kunde se men hela tiden störtade emot, allihop, allt sedan den gången för länge sedan.

by

En smakebit på søndag: The Seven Year Slip

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Veckan har gått fort och nästa vecka sätter vi igång med de nationella proven i svenska och matte med våra treor. Det är också dags för utvecklingssamtal (idiotiskt att ha dem samtidigt).
Jag har läst ut förra veckans smakebit Ett hus av sten av Novuyo Rosa Tshuma men jag fick gå över till att läsa den på engelska på min Storytel reader eftersom den skulle tillbaka till biblioteket. Jag tyckte bättre om att läsa den på engelska.
I fredags var jag på AW med kollegorna på Cabaré. Jag åt oxfilé med rostad potatis och jättegod sallad och två goda såser.
Allt var halva priset! Jag drack också en coconut & rhubarbdrink som var god.
Stället stängde 22:00 och vi orkade inte gå vidare den här gången så sambon skjutsade hem mig och en kollega.

Igår tog jag och sambon en promenad i solen. Sen ringde mamma och berättade att mina kusiners mamma som tidigare var gift med min morbror hade dött. Det var några år sedan jag träffade henne men jag känt henne nästan hela mitt liv.
Sedan städade vi och jag började lyssna på Skyggdjur av Ulrika Rolfsdotter. Jag har också suttit i  soffan och läst The Seven Year Slip av Ashley Poston med Björne.

Idag har jag tränat och sedan ska jag förbereda mig för jobbveckan och läsa.

Denna veckas smakebit kommer från The Seven Year Slip från sidan 1:

”This appartment is magical.” Aunt Analea once said, sitting in her wingback chair the color of a robin’s egg, her hair twisted up with a silver dagger hairpin. She told me with mischief in her eyes, as if daring me to ask her what shevmeant. I had just turned eight and I thought I knew everything.

by

En smakebit på søndag: Ett hus av sten

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Jag har varit ledig hela veckan eftersom det har varit sportlov. I tisdags åkte jag upp till Söderhamn till mina föräldrar och Theo och Thor var också där. På tisdagen var vi på bowlinghallen och bowlade. Pojkarna sköt slog också på en boxboll, spelade shuffle, sköt på ett basketmål och slog med en stor slägga (typ starke man).


På onsdagen hälsade vi på min faster på hennes nya boende och på torsdagen tog jag tåget hem igen.
Jag var också på bokrean  i Söderhamn men hittade inget. När jag kom hem var jag på Akademibokhandeln och hittade några böcker och på fredagen åkte vi till Den nya bokhandeln i Sandviken och jag köpte några till böcker:

Igår var jag och sambon på Centralteatern (gamla Folkets hus) och såg Magnus Betnér – Work in Progress. Christoffer Fernis började och sedan körde Betnér resten av tiden. Det var jätteroligt och vi skrattade så mycket. Absolut värt pengarna!

Jag har läst ut King of Pride av Ana Huang, God Help the Child av Toni Morrison och Rosengömman av Amanda Hellberg under veckan.

Denna veckas smakebit kommer från Ett hus av sten av Novuyo Rosa Tshuma, från sidan 65:

Dunno varnade mig för det här – för hur stadsapparaten stjäl våra historier, lägger beslag på dem, skriver om dem, retuscherar bort rynkorna och matar oss med den sötsliskiga sörja som blir resultatet. Den smakar så gott att vi till och med frestas svälja ibland! Tsss!

by

En smakebit på søndag: God Help the Child

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Det har varit en intensiv vecka på jobbet med flera sjuka kollegor. Både jag och kollegan har fått våra nya VFU-studenter som ska vara hos oss i fem veckor. Den första veckan har varit jättebra. I fredags sjöng min klass Die with a smile med Lady Gaga och Bruno Mars och det var så vackert att jag fick tårar i ögonen. De ville sjunga den på musiken och jag tog fram texten och så sjöng de den och jag om min VFU-student blev så imponerade och bad dem sjunga den igen när en annan kollega kom in. Kollegan fyllde år och blev både rörd och imponerad.

I helgen har vi bara varit hemma. Vi har kollat klart på den tredje säsongen av Burn Notice och jag har läst ut förra veckans smakbit Samtal från en ängel av Guillaume Musso och Kärlekens lagar av  Sarah Title. Jag har också börjat läsa King of Pride av Ana Huang.

Denna veckas smakebit kommer från God Help the Child av Toni Morrison, från sidan 3:

It’s not my fault. So you can’t blame me. I didn’t take more than an hour after they pulled her out from between my legs to realize something  was wrong. Really wrong. She was so black she scaed me. Midnight black, Sudanese black. I’m light-skinned, with good hair, what we call yellow, and so is Lula Ann’s father. Ain’t nobody in my family anywhere near that color. Tar is the closest I can think of yet her hair don’t go with the skin. It’s different – straight but curly like those naked tribes in Australia. You might think she’s a throwback, but throwback to what? Yoy should’ve seen my grandmother; she passed for whote and never said another word to any one of her children.

by

En smakebit på søndag: Samtal från en ängel

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I fredags var vi på sambons mosters 80-årsmiddag med svärföräldrarna, sabons morbror med fru och sambons kusiner.
Vi åt på Best Western Hedåsen. Men själv middagen var ett skämt. Fast vi hade beställt i förväg så klantade de till nästan allt. Jag och sambon fick vänta på vår förrätt tills de andra hade ätit upp sin, de glömde bort att servera mitt vin så jag fick påminna tre gånger, sambons kusiner fick fel pastarätt (med kött istället för räkor) .
Hjortytterfilén med potatiskrokett med rödvinssås och tryffelmajonnäs var jättegod men förrätten var ingen hit.
Vi hade en trevlig kväll i alla fall.

Igår var vi på vår Apocalypse Orchestras releasefest för den nya skivan på Musikhuset. Vi tog bussen dit och hem och hade en trevlig kväll med bra musik. Vår kompis E är med i bandet och hans sambo M var också där med sin syster. Vi träffade också en massa andra bekantingar.

Idag har vi inget planerat så det blir väl en del läsning, lite bloggfix och kanske lite serietittande.
Jag har precis kollat klart på den fjärde säsongen av Yellowstone.

Denna veckas smakebit kommer från Samtal från en ängel av Giillaume Musso, från sidan 4:

En mobiltelefon?
Till att börja med förstod du inte riktigt vad den skulle vara bra för, men för att inte verka omodern lät du dig övertlas att köpa en nekel modell med ett basabonnemang. I början kom du ibland på dig själv med att prata lite för högt på en restaurang, på tåget eller på en uteservering. Men det var ju praktiskt och kändes tryggt att alltid lätt kunna nå familj och vänner.
Som alla andra lärde du dig att skriva sms med hjälp av pyttesmå knappar och började skicka meddelanden i tid och otid. Som alla andra gjorde du dig av med din kalender och ersatte den med en digitral. Ivrigt matade du in numren till akla vänner, din familj och din älskare. Numren till dina ex kamouflerades, liksom koden till bankkortet du ibland glömmer.

by

En smakebit på søndag: Med bergens andetag

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Skönt med helg men vi har varit lite uppbokade. I fredags åkte jag hem till brorsan, Mya, Theo och Thor direkt efter jobbet. Det blev lite spelkoll (Fortnite & Roblox) och så såg vi ett avsnitt av Beast Games.
När jag kom hem så var jag så trött att jag somnade strax efter 22.

Igår tränade jag och kollade på booktube och läste innan det var dags att åka till Falun på födelsedagsfirande. Kual att träffa folk men trögt att sitta i bilen. Jag började läsa Med bergens andetag på min Storytel reader.

Idag har jag fixat lite med bloggen innan vi åkte hem till en kompis och hjälpte henne med att få upp lite grejer i hennes lägenhet. Hon bjöd på finpizza från Bakfickan. Gött!
Sen levererade jag grejer från Apoteket till brorsan och Mya med familj som åkt på någon slags influensa. Alla har över 38 graders feber och hosta.

Denna veckas sena smakebit kommer från Med bergens andetag av Therese Widenfjord, från sidan 4:

Det är en konstig dag redan från början, för ägget jag får till frukost har vå gulor. Det har aldrig hänt förut. Som två blanka, runda ögon ligger de där och stirrar på mig i stekfettet på tallriken.
”Reg! Reg, titta!” Innan jag hinner tänka ropar jag på min bror. Armarna klibbar mot bordsytan när jag vrider på tallriken så att han ska se. ”Det är två!”
Reg plockar åt sig en ny bit majsbröd. Brer smör på den, klämmer ihop den så det pyser ut över fingrarna och trycker in hela i munnen på en gång. Kinderna med svart skäggstubb putar när han tuggar. Fast det bara är förmiddag än, är han redan blöt av svett i ansiktet.
Han verkar inte bry sig om mitt ägg, men jag kan inte sluta titta på det. Undrar vem av hönorna som lagt det? Det borde vara Pearl, för hon är störst. Säkert är det ägget som hönsen pratar om där ute nu. Jag hör dem genom nätdörren på baksidan av stugan. De sprätter runt i det torra gräset under sockerlönnen och kacklar med varandra.
Jag petar på äggulorna. En, två. Gul, gul. Det är som jag ser dubbelt. Kanske är det värmen? Min hjärna har börjat koka, så att det bara bubblar däruppe.

 

by

En smakebit på søndag: The Strawberry Thief

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den här veckan har jag inte läst lika mycket som förra veckan men förra veckans smakbit Charlies hämnd och Vargavinter av Elisabeth Östnäs och Lina Neidestam och Dirt Town av Hayley Scrivenor.

Vi har fortsatt att kolla på Burn Notice och är nu på säsong två.

Idag har vi inga planer förutom att städa och kanske träna. Jag vill nog se de två sista avsnitten av fjärde säsongen av Yellowstone.

Denna veckas smakebit kommer från The Strawberry Thief (Chocolat #4) av Joanne Harris, från sidan 3:

Friday, March 10

There’s always a moment before a storm when the wind seems to change its mind. It plays at domesticity; it flirts with the blossom on the trees; it teases the rain from the dull grey clouds. This moment of playfulness is when the wind is at its cruellest and most dangerous. Not later, when the trees fall and the blossom is just blotting-paper choking the drains and rivulets. Not when houses fall like cards, and walls that you thought wete firm and secure are torn away like paper.
No, the cruellest moment is always the one in which you think you might be safe; that maybe the wind has moved on at last; that maybe you can start building again, something that can’t be blown away. That’s the moment at which the wind is at its most insidious. That’s the moment were grief begins. The moment of expected joy. The demon of hope in Pandora’s box. The moment the cacao bean releases its scent into the air: a scent of burning, and spices, and salt; and blood; vanilla; and heartache.

by

En smakebit på søndag: Charlies hämnd

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Vi har inte gjort mycket den här helgen. Jag har mest läst och så har vi kollat på Burn Notice. Jag har två avsnitt kvar av den fjärde säsongen av Yellowstone.
Under den  här veckan har jag läst ut förra veckans smakbit Kniven i elden av Ingeborg Arvola, Djuphamn av Tove Aldterdal, 30 dejter på 30 dagar av Sarah Title, Bästa överraskningen, Bästa klassen i världen och Bästa ledsna bästisar av Ellen Karlsson och Karin Cyrén och Alla ljuger av Elias och Agnes Våhlund.

Idag har jag tränat och nu ska vi städa sedan ska jag nog hem till brorsan och Mya en sväng. Jag hoppas hinna läsa ut denna veckas smakebit Charlies hämnd av Simona Ahrnstedt. Smakbiten kommer från sidan 24:

”Charlene Andersson?” sa den rödhårige allvarligt. 
Ett par av gästerna tittade, men de flesta verkade inte ha märkt något.
”Är du Charlene Andersson?” frågade han, när hon tydligen inte svarade snabbt nog. Den blonda kvinnan svepte med blicken, som om hon spanade efter avvikande beteenden. De hade ställt sigblite isär, som för att förhindras en flykt, hålla uppsikt över de församlade. Där var den igen. Föraningen. Som om något fruktansvärt var på väg att hända, något som skulle förändra allt.
”Det är jag”, sa hon. Ingen använde hennes fullständiga namn, hon var bara Charlie, men hon lät det passera. Hon log sitt mest professionella och serviceinriktade leende, det hon gav till förnäma klienter, till chefer och seniora kollegor. Den kompetenta Charlie som ännu inte stött på ett problem som inte gick att lösa med vänlighert, hårt arbete och envishet. ”Hur kan jag hjälpa er?”
Besökarna log inte tillbaka. Överhuvudtaget såg de inte särskilt samarbetsorienterade ut.
”Om du är Charlene, så är det dig vi söker. Vi är från polisen. Åklagaren har anhållit dig i din utevaro, klockan är femton noll fyra och du är gripen och kommer att föras till arresten på Kungsholmen. Har du något vapen på dig?”
”Vapen? Nej.”
”Följ med oss.”

 

 

by

En smakebit på søndag: The Fifth Season

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Skönt att starta jobbåret med en kortvecka. I tisdags hade vi studiedag och sedan kom eleverna på onsdagen. i tisdags fyllde Thor 9 år så vi var dit efter jobbet och firade honom.

Jag har börjat kolla på Yellowstone säsong 3 igen och vi har börjat kolla på Ronja Rövardotter också.


Jag har också kollat på The Statistical Probability of Love at First Sight som är baserad på en bok av Jennifer E Smith. Filmen var riktigt bra. Förutom att läsa ut  förra veckans smakebit King of Wrath så har jag också läst Lycksalighetens ö av Christina Eriksson.


Igår hann jag träna och skotta uppfarten innan vi åkte till vår kompis C som flyttat hit igen efter att ha bott i Uppsala några år. Vi satt och fikade och pratade så mycket så det blev dags at äta  middag så vi beställde hem mat. Jag åt kycklingspett med jordnötssås och ris. Riktigt gott.
Resten av kvällen satt jag i soffan och läst När vi var samer av Mats Jonsson.

Denna veckas smakebit kommer från The Fifth Season av N.K. Jemisin, från sidan 1:

Let’s start with the end of the world, why don’t we? Get it over with and move on to more interesting things.
First, a personal ending. There is a thing she will think over and over in the days to come, as he imagines how her son died and tries to make sense of something so innately senseless. She will cover Uche’s broken little body with a blanke5t – except his face, because he is afraid of the dark – and she will sit beside it numb, and she will pay no attention to the world that is ending outside. The world has already ended within her, and neither bending is for the first time. She’s old hat at this by now.