En smakebit på söndag: Sista dansen

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

I helgen har vi bara varit hemma. Jag tog bussen hem från jobbet i fredags och passade på att gå in på Akademibokhandeln och kolla lite. Där hittade jag Superskurkar (Handbok för superhjältar #11) av Elias och Agnes Våhlund som jag läste direkt när jag kom hem. Sedan köpte jag också en pocket av Pizzeria Roma av Elin Persson.
Jag har också läst ut Little Rot av Akwaeke Emezi och börjat läsa Sista dansen av Helena Kubicek Boye. Sambon och jag har också sett klart på den första säsongen av Interview with the Vampire.

Denna veckas smakebit kommer från Sista dansen av Helena Kubicek Boye, den sjunde delen i Anna Varga-serien. Från sidan 10:

Samir Bashir stod avvaktande vid väggen och såg sig om i lokalen som fylldes upp med personer som skulle avtacka kriminalinspektör Åke ”Blomman” Blom på Borlängepolisen. hans pension var en av anledningarna till en mindre omorganisation och att Samir själv nu befann sig långt från sin hemstad och hade påbörjat en ny tjänst.  Borlänges polischef Lars Hallsten dök upp längst  ner i rummet och viftade med armen.
”Kom nu Blomman. Det är dags!” hojtade han.
Sorlet tystnade och Blomman tog ett kliv framåt mot Lars Hallsten.
”Vi vill tacka dig för att du valde att göra dina sista år här hos oss på Borlängepolisen. Du har varit en stor tillgång både i hur du arbetat och som person. Alla har uppskattat dig enormt mycket.”
Samir noterade att Blomman rodnade och bakom honom såg han en kvinna i blåblommig klänning med en klämma i håret smila kärleksfullt mot honom. Han antog att det var inspektörens  respektive.

En smakebit på söndag: Saint’s Blood

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Första jobbveckan efter sportlovet gick väldigt fort. Vi hade APT på tisdag så jag var kvar på jobbet till halv sju. Det blev sent på onsdag också för att förbereda. Min kollega har varit sjuk nästan hela veckan så planeringen måste göras om.
I fredags tog jag bussen hem efter jobbet och lyssnade på Midnight at the Christmas Bookshop.
Vi åt Libapizza med chevre, pistagenötter, parmaskinka och ruccolasallad och försökte hitta en film att se på Netflix. Vi började på The Ridiculous 6 men kom på att vi stängt av den förut för den var så dålig. Sen började vi på Now You See Me 3 :Now  You Don’t men stängde av den med. Det slutade med att vi såg Zootopia 2 som vi såg klart och gillade.

Igår kollade vi på ett gammalt avsnitt av På spåret, ett avsnitt av Carina Bergfeldt och tre avsnitt av Interview with the Vampire. Jag lyssnade också klart på Midnight at the Christmas Bookshop. Den var tyvärr inte speciellt bra.

Idag ska vi städa, köra tvätt och jag ska laminera och klippa ut några (40) saker till storsamlingen vi ska ha på onsdag med skolan. Jag ska ocks gå en sväng till Theo och Thor som är ensamma hemma över dagen.

Denna veckas smakebit kommer från Saints’s Blood av Sebastien De Castell, från sidan 1:

On the morning of your first duel, an unusually attractive herald will arrive at your door bearing a sealed note and an encouraging smile. You should trust neither the note nor the smile. Duelling courts long ago figured out that first-time defendants are less prone to running away if it means embarrasing themselves in front of beautiful strangers. The practise  might seem deceptive, even insulting, but just remember that you are the idiot who agreed to fight a duel.

Louis, Lestat, Claudia & Armand är vad?

Interview with the Vampire

Vampyrer så klart! jag har läst de fem första böckerna i vampyrkrönikan av Anne Rice så många gånger. Men nu när vi skulle läsa En vampyrs bekännelse till Vampyrbokcirkeln så passade jag på att läsa den på engelska istället. Jag har planer på att läsa om resten av böckerna på engelska också.

Alla som sett filmen vet ju i stort sett vad boken handlar om. Louis är en vampyr som träffar en journalist för att berätta om sitt liv. Hans liv som vampyr börjar i New Orleans när han träffar på Lestat. Louis är deprimerad efter att hans bror dött eller tagit självmord ( i filmen är det för att Louis fru och barn dött). Allt berättas från Louis synvinkel och Lestat är helt vidrig. Vilket monster!  Men han vill ju ha kvar Louis till vilket pris som helst. Han skapar ju till och med en barnvampyr i Claudia för att försäkra sig om att Louis stannar.

Boken är ganska seg att läsa. men språket är fint. Jag irriterar mig som vanligt på Louis som  bara gnäller hela tiden. Det är ju så synd om honom och Lestat är så elak. Han plågas så hemskt av att dricka blod. Buhu!

Nästa bok i serien Vampyren Lestat är så mycket bättre. Louis snackar ju bara en massa skit. Det får man veta om man läser nästa bok alltså. 🙂

Boken lästes på Kindle.