Mitt storslagna liv

Sigge och hans mamma och syskon har flyttat från Stockholm till Skärblacka, hem till mormor och hennes pensionat – fullt av uppstoppade djur.
Sigge tycker att det är toppen. Nu kan han reboota sig själv och bli en ny människa. Planen är att bli omåttligt populär eller i alla fall kunna prata med folk utan att de tittar på honom som om han var ett freak. Men hur gör man för att få vänner? Hur blir man populär? Och framför allt: Kan man fixa det på 59 dagar?

Jag gillar verkligen Sigges familj med den eccentriska mormodern som varken vill bli kallad för mormor eler mamma men som har ett hjärta av guld. Hans väldigt högljudda och bestämda syster Majken och hans annorlunda lillasyster Bobo som nästan inte pratar alls. Mamman är också helt underbar.

Sigge krånglar verkligen till det för sig när han kidnappar en trädårdstomte från en tjej som heter Juno. de två blir vänner och Sigge vet inte hur han ska ställa allt till rätta utan att han ska förlora sin första riktiga vän.

Jag gav boken fyra tjärnor på Goodreads.  Författaren heter Jenny Jägerfeld och brukar mest skriva ungdomsböcker. Detta är nog mer inriktat på barn i mellanstadieåldern. (Sigge ska börja sexan). Jag har lånat boken från biblioteket.

Läst i februari

Fbruari är ju som bekant den kortaste månaden. Jag hade sportlov under de sista dagarna av månaden, men det blev inte speciellt mycket mer läst ändå. Böckerna som lästes var:

Månadens bästa: Flätan, Comedy Queen och Crimson Lake

Månadens sämsta: Drömstigen

Månadens överraskning: Att jag gillade A Duke By Default så mycket.

Månadens besvikelse: En kvinnas övertygelse

Längsta bok: En kvinnas övertygelse, 483s

Kortaste bok: Comedy Queen, 219s

Sidor lästa: 3605

Böcker lästa: 12st

Böcker av en kvinna: 12st (!)

på svenska: 8st

Storytel: 5 st

På engelska: 4st

Egna böcker: 4st

Biblioteksböcker: 3st

Kindle: 3st

Böcker av en man: 0st

Kaosutmaningen 2019: 11 av 35 är avbockade. 3 st i februari.

Hyllvärmare 2019: 0 st. Det här går inte bra alls.

Finish that series: 0 st, men i mars har det gått bättre.

Goodreadsutmaningen: Ligger just nu 11 böcker före.

 

 

Veckans topplista v.11 – Vinterns bästa

20181204_223032_0000.png

Eftersom vintern och kylan fortfarande hänger kvar vill Johanna på Johannas deckarhörna  att vi ska summera vilka som är våra favoriter bland de böcker som har blivit lästa under perioden december-februari.

  1. We Are All Completely Beside Ourselves – Karen Joy Fowler
  2. Snöbarnet – Eowyn Ivey
  3. Comedy Queen – Jenny Jägerfeld
  4. Crimson Lake – Candice Fox
  5. Flätan – Laetitia Colombani

Comedy Queen

Sashas mamma fick folka att gråta. Hon får fortfarade folk att gråta fast hon inte ens lever. Därför har Sasha gjort en lista. För at inte bli som sin mamma är det sju saker hon måste göra. Om hon bara lyckas med det kasnke det andra försvinner, det som ligger bakom ögonen och bärnner och hotar att trilla ner för kinderna.

Jag är så imponerad av Jenny HJägerfelds sätt att skriva om Sashas mammas självmord och Sashas och hennes pappas kamp för att försöka gå vidare. Det är hjärtskärnade att läsa om Sashas lista och hur hon försöker att inte bli för lik sin mamma. Det är en mörk bok, men det är så mycket humor, kärlek , vänskap och framtidstro också.

Jag gillar verkligen Sasha, hennes pappa , bästisen Märta och farbror Ossi. Boken riktar sig till åldergruppen 9-12 år , men jag ger den fem stjärnor. Jag började läsa boken i badet och gick inte upp förrän den var utläst. Det var tyr at jag läst den i badet för jag storgrinade i slutet av boken.

Jag har tidigare läst Hål i huvudet, Här ligger jag och blöder, Jag är ju så jävla easy going och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld.

Brorsan är kung – en viktig bok

Jag såg mig omkring. Taket var vitt och nästan lika högt som himlen och hölls upp med hjälp av enorma röda stålbalkar. Jag läste på en skylt, svarta bokstäver på vit botten: MALMÖ. Inom mig pirrade något slags bubblig förväntan. För här visste ingen något om mig. Här kunde jag vara precis exakt den jag var.

Måns bor egentligen i Stockholm, där är allt ganska trist och jobbigt. Men nu är han i en ny stad över sommaren. Han har följt med sin mamma till Malmö där hon ska jobba. En av de första dagarna träffar han på Mikkel, en kille som ser helt livsfarlig ut, ögonen är smala, arga springor och han har tatueringar över hela armarna. Mikkel utmanar Måns på skateboard, och Måns lyckas mycket bättre än Mikkel hade trott. Från och med den dagen börjar de hänga och Måns har aldrig haft så roligt med någon annan. Sommaren i Malmö verkar bli den bästa i Måns elvaåriga liv. Men vad händer när ens nyvunna vän inte tycker att man varit ärlig med allt?

Jag visste inte alls vad boken handlade om när jag började läsa den. Författaren Jenny Jägerfeld har jag läst förut men då hennes ungdomsromaner. Den här är precis lika bra eller ännu bättre än Här ligger jag och blöder som tilldelades Augustpriset. Jag vill egentligen inte avslöja för mycket om handlingen men kan avslöja att den handlar om familj, vänskap, att åka skateboard  och så mycket mer. En helt suverän bok som borde läsas av alla vuxna som kommer i kontakt med barn. Speciellt av lärare som borde läsa den här boken för sina klasser.

Jag gav boken fem stjärnor på Goodreads.

Författaren Jenny Jägerfeld har tidigare skrivit:

Bokmässan – lördag.

Vi började dagen med en stärkande frukost innan vi tog bussen till bokmässan.

IMG_0305[1]

Vi hade ju köpt seminariekort för lördagen och passade på att gå på flera seminarium.

Det första var Hjältinnor med mörkt förflutet där Emelie Schepp och Camilla Grebe samtalade med Helene Atterling. Jag blev verkligen sugen på att läsa både Schepps  och Grebes böcker.

IMG_0255[1]

IMG_0256[1]

Sedan gick vi raskt till seminariet där Ann-Marie Skarp samtalade med Helena von Zweigbergk om Boken om Marie Fredriksson. Jag tycker verkligen om Zweigbergks skönlitterära böcker. Kanske jag skulle kolla upp denna också.. Ann-Marie Skarp var en riktigt bra moderator.

IMG_0259[1]

IMG_0269[1]

Sedan kollade jag på Mats Strandberg och Laini Taylor på Crime Scene. Så måste jag ju passa på att köpa Färjan och få den signerad.

IMG_0323[1]

IMG_0324[1]

Sedan var det dags för Sudden Death med syskonen Anne och Eben Holt.

IMG_0275[1]

Och Unni Lindell

IMG_0277[1]

Jag lyssnade också på Conn Iggulden på Crime Scene. Älskade verkligen hans serie om Julius Caesar och är sugen på at läsa hans senaste serie. Jag har de två första i pocket.

IMG_0280[1]

Efter det var det ett samtal om nordiska deckare på Crime Scene där Unni Lindell, Arnaldur Indridasson. Árni Þórarinsson, Monica Kristensen och Johanna Holmström medverkade.

IMG_0283[1]

Skräckens psykologi med John Ajvide Lindqvist, Jenny Milewski och Mats Strandberg modererades av Jenny Jägerfeld. Det var ett intressant och jätteroligt seminarium.

IMG_0292[1]

Jag köpte denna och fick den signerad:

IMG_0325[1]

IMG_0326[1]

Det sista vi såg var Emelie Schepp & Sofia Sarenbrant.

Middagen intogs på Joe Farellis där jag åt Lax med Caesarsallad med ett glas öl. på hotellrummet blev det vin, prat och packning.

Vi hade en helt underbar dag på bokmässan!

Jag är ju så jävla easy going

20131120-214311.jpg

Joannas hjärna är ett nöjesfält vid högsäsong, ett analogt twitter. Man kan också kalla det för adhd, och så länge hon äter sin medicin så är det inget större problem. I alla fall inte jämfört med att ha en mamma som förgäves försöker skriva en ny roman, och en pappa som apatiskt sitter framför teven. Och inte jämfört med att inte ha råd med ny medicin. Och därför lura en knarklangare på pengar. Och bli påkommen och mordhotad. Vilket inte är någonting alls, jämfört med att vara kär. I Audrey.

Joanna har det inte lätt. En mamma som vägrar att kompromissa med sin konst. Som vägrar ta ett vanligt jobb för att försörja familjen. Istället säger hon åt Joanna att äta extra mycket på lunchen i skolan. För maten räcker inte och i slutet av månaden är det riktigt illa. Men måttet är rågat när de inte har råd med hennes adhd-medicin. Men mamman pratar bort det och tycker att det är ett bra tillfälle att ta reda på om medicinen verkligen hjälper.

Ju mer man läser i boken desto värre blir det. Joanna har varit så bra på att dölja hur hon har det för alla. Men så blir hon ju desperat och lurar en knarklangare på pengar. Naturligtvis skiter det sig. Hur fan ska hon fixa det här?

Det är en riktigt bra bok och jag blir berörd av personerna i den. Av Joanna och hennes familj och av knarklangaren Valle och hans tjej. Jag tycker om att alla är störda på sitt sätt Att de inte gör en helomvänding och blir lyckliga och välanpassade människor. Det är trovärdigt.

Jag har tidigare läst Hål i huvudet och Här ligger jag och blöder av av författaren Jenny Jägerfeld.

Ångest

20120606-105843.jpg
Mino är 23 år och på kollisionskurs med hela världen. Hennes pojkvän Isak har dumpat henne via kassettband och kvar i den skitiga lägenheten på Söderfinns bara tystnad. Mino är trött på sig själv, trött på livet,trött på att ingenting någonsin fungerar som det ska. Det känns som om hon har ett hål i huvudet där alla fina och intelligenta tankar rinner ut likt finkornig sand , medan de hemska och fula stannar kvar eftersom de är så stora som jordkokor. För att komma undan Stockholm och Isak sticker Minou till Spanien . Kanske ska hon kunna hitta en mening med allihop där, eller åtminstone komma på ett sätt att vakna utan minnesluckor från kvällen före .


Boken väcker verkligen obehagskänslor hos mig. Det är absolut ingen feel goodbok. Minou mår skit men beror det bara på Isak?
Hon är riktigt destruktiv.
Boken är författaren Jenny Jägerfelds debutroman och jag har läst Här ligger jag och blöder. Av henne förut.

Otäck bok! På så många olika plan..

   Snygg framsida! Titeln formad som en bloddroppe och bilden av de röda benen och vit skorna. Mycket effektfullt.

Här ligger jag och blöder är skriven av Jenny Jägerfeld. Boken börjar mycket dramatiskt när Maja råkar såga av yttersta toppen av sin vänstertumme med en sticksåg på skulpturlektionen. Det är mycket realistiskt beskrivet och det riktigt kryper i mig när jag läser om det. Usch!!
Nu börjar folk tro att hon har sågat av sig tummen med flit! Att det ska vara någon form av självmutilation p.g.a. att hon inte mår så bra. Men Maja skulle aldrig skada sig själv.
Hennes pappas reaktion på det hela är mycket konstig. Han verka mest tycka att det är besvärligt.  Maja bor ensam med sin pappa som alla tycker är så duktig som tar hand om sin tonåriga dotter. Majas mamma Jana är psykolog och bor ensam i Stockholm. Maja ska vara hos henne under helgen men när hon kommer dit är hon inte där.

Maja tillbringar helgen ensam i Janas (hon säger aldrig mamma) lägenhet och försöker ta reda på vad som hänt hennes mamma.  Hon träffar Justin en bilmekaniker som får henne att glömma försvunna mammor och avsågade tummar.

Maja har full insyn i sin pappa liv efter som hon har listat ut lösenorden till han e-mail och facebook. På pappas mail hittar hon ett mail som inte är menat fört hennes ögon. Ett mail som gör mer ont än att såga av sig tummen..

Jag blir riktigt arg när jag läser boken. Janas beteende får ju sin förklaring, men varför har inte Majas pappa inte brytt sig om att fråga hur Maja haft det med sin mamma under helgerna? Han var ju mycket medveten om dem. Snacka om att blunda för problemen.
Boken är som tur är också riktigt rolig, på ett tragikomiskt sätt..

Författaren har tidigare skrivit Hål i huvudet.