På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Det har varit fullt upp som vanligt under veckan. I måndags var jag och fick dropp på sjukhuset (min behandling en gång om året) sedan åkte jag till jobbet och hade den sista lektionen med klassen och sedan sex utvecklingssamtal.
I tisdag hade vi föräldramöte på skolan så det blev en sen kväll men det gick bra.
När veckan var slut hade jag haft 13 samtal och hoppas få till de resten under nästa vecka.
I fredags var jag helt slut och vi kollade på senaste avsnittet av Taskmaster (brittiska).
Jag hat´r läst en massa barnböcker under veckan och äntligen läst ut The Land of the Painted Caves av Jean M. Auel.

Igår skjutsade brorsan in mig och Mya till stan för det var dags för Twilightmaraton på Filmstaden. Den första filmen startade 11:30 och den femte och sista var klar strax efter 23:30. Så vi såg alltså Twilight, New Moon, Eclipse, Breaking Dawn 1 och Breaking Dawn 2. Det var så kul att se alla filmer och delta i citattävling och försöka hitta bilder av familjen Cullen som var gömda i bions foaje.

Jag och Mya med som varit värd för alla Twilight event som vi varit på.

Idag har jag varit på Thors sista fotbollsmatcher.När jag kom hem städade jag och passade på att lyssna på Djävulsring av Frida Skybäck. Väldigt spännande!
Sedan har vi varit och handlat och så kollade vi på pilotavsnittet av The Rookie. Får se om vi kommer se vidare.

Denna veckas smakebit kommer från Min storslagna död av Jenny Jägerfeld, från sidan 20:

Det var i mitten av oktober och vi hade bott i Skärblacka (också känt som Blacka) i över fyra månder. Det innebar att jag hade gått i klass 6a på Mosstorpsskolan i sju, åtta veckor. 
The Royal Grand Golden Hotel Särblacka kändes verkligen som hemma nu och vår gamla lägenhet i Rågsved i Stockholm, där jag tidugare hade haft koll på varenda kvadratcentimete5r, började långsamt att blekna i mitt minne. Och även om mamma tyckte att det var svårt att vänja sig vid att  bo med både mormor och Maräng så var det inte alls svårt för mig. Inte för Majken eller Bobo heller, även om de saknade Svedrik.
Jag saknade inte Svedrik särskilt mycket. Jag vet inte om det beror på att Svedrik inte är min riktiga pappa eller om det mer handlar om att jag och Svedrik är  så himla olika.  Svedriks absolut största (och eventuellt enda) intresse är fotboll och framför allt Bajen. Mitt absolut största ointresse är fotboll och framför allt Bajen. Obs! Det är inte Bajens fel. Det är Svedriks.