I Skellefteå vaknar Ewa och öppnar rastlöst apparna. På andra sidan jorden i västra USA vandrar hennes hjärta, dottern Matilda, dit fötterna tar henne. Dagarna kommer och går, kickarna och relationerna avlöser varandra. Äventyret väntar i nästa möte, i nästa flaska vin, och bakom sig har hon lämnat det trygga livet hemma i Västerbotten. Lämnat Ewa. När Matilda slutar svara i telefon driver den nya ensamheten Ewa ut i sommarnatten, där hon blir en annan, någon som vågar.

I skuggan av Klippiga bergen börjar Tyler ännu ett skift på det nedgångna motell som blivit hans värld. Varje kväll är densamma, tills han möter henne – Matilda. Tillsammans ger de sig ut på vägarna, mot Los Angeles, drömmarnas stad. Det blir en resa som ekar hela vägen över Atlanten och till den bleka svenska sommaren där Ewa befinner sig.

Jag har läst Stina Jacksons två tidigare böcker Silvervägen och Ödesmark. De var mer spänningsromaner medan den  här är en roman om än en väldigt mörk sådan.
Jag tycker verkligen om Jacksons sätt att skriva. Det är välskriven med ett ett vackert språk. Så gripande, berörande och hemsk.

Ewa mår så dåligt av att inte veta vad som händer med dottern. Men i hennes version har hon själv aldrig gjort något fel.
Dottern, Matilda, verkar ha  haft stpra svårigheter sedan hon var liten. Svårigheter som fått henne att falla ner i olika missbruk.
Under sin USA-resa har allt blivit mycket värre.
Hon slår sig ihop med Tyler som är säkert 30 år äldre som vill skydda henne men som bara gör allt värre. Matilda är så fruktansvärt omogen och självisk.
Ewa inleder ett förhållande med taxichauffören Nils. Nils som bor i sitt barndomshem där hans döda mammas rum fortfarande står orört och där hans bror bor i källaren. En bror som var ett musikaliskt geni men som nu isolerar sig i källaren och bara rör sig i huset på nätterna. Ewa blir besatt av att träffa honom och prata med honom.

Boken fick fyra stjärnor på Storygraph. Jag växlade mellan att läsa och lyssna på boken. Lo Kauppi läste upp boken.