Idag har vi haft Familjekväll på skolan. Alla F-2:or ( 4st med ca 25 elever i varje) var ute på Västra Berget. Vi hade gjort iordning en tipsrunda, fixat grillmöjligheter, och arrangerade lekar som vi brukar leka med eleverna på utedagarna. Uppslutningen av föräldrarna var väl inte helt hundra. Det kanske var en fjärdedel av föräldrarna representerade om ens det. Men de som kom var med och lekte för fulla muggar. Vi bjöd också på kakor som barnen bakat och på saft och kaffe.

Klockan hann bli 19 innan det var slut. Så idag har jag jobbat 4 timmar extra som ska tas ut när det passar för verksamheten. Det är ju ett skämt, det passar aldrig för verksamheten. Det är alltid ett tjat om att pengar ska sparas. Men om kollegan är ledig i två veckor utan lön så måste det ju finnas pengar! Jag menar hon har ju ganska hög lön efter 30 år i yrket.  Men då ska det snålas! Usch!

Några andra  saker som jag blir tokig på är att datorerna krånglar på jobbet. Ibland går det inte att komma in på AV-Media eller något annat på internet. Ibland vägrar datorerna att hitta skrivaren i arbetsrummet. Vi har blivit lovade skrivare i klassrummen men den har jag inte sett till. Datagubben lovade att skicka installationsskivan tillett program så att vi kan installera det, men det har han inte gjort.

Men idag fick vi ett glädjebesked gällande en helt annan sak. En kille i min klass har fått kontakt med sin mamma igen. Hon försvann i Somalia för flera år sedan. Pappan tog sig till Sverige med 4 barn, men de har trott att mamman är död. För 5 dagar sedan fick de kontakt med henne och hon lever i ett flyktingläger i Etiopien. Men tyvärr är ödet om hans äldre syster inte känt. Hon antas vara död. 

Så man ska nog inte sitta och gnälla på små skitsaker. Utan istället vara tacksam för att man har det så bra som man har det. Nu menar jag inte att jag tänker nöja mig med dåliga datorer och sega datagubbar. Men man får lite perspektiv på saker och ting..