Lusse höll mig sällskap under läsningen av de sista 100 sidorna. 🙂

Den vita frun är författaren Frida Skybäcks andra roman. Den första heter Charlotte Hassel och den har jag inte läst. Men jag blv lite sugen på det nu.

Den vita frun handlar i allafall om Maria som arbetar som kammarjungru/sällskapsdam till Juliana Bielke. Julianas mamma Dorotea tar med dem till Borgeby slott i Skåne för att få dottern bortgift med någon passande ung man. Juliana är nämligen hemligt förlovad med en konstnär.

På Borgeby slott bor Ryttmästarinnan Petronella Rosenhielm med sina söner Elias och Hugo Grave. Hon är änka och omgift med Ryttmästare William Rosenhielm som har sonen Alexander. Alt står inte rätt till på slottet och i familjen. Det sägs att det spökar i slottet. Enligt Elias är det ”Den vita frun” som dränkte sig i ån. Maria tror först inte på skrönan, men när hon själv känner en kuslig närvara försöker hon ta reda på mer.

Delar av boken består av dagboksanteckningar som Clara Silfersparre gjort och de andra delarna handlar om Maria och hennes upplevelser. Naturligtvis finns det lite romantik också med stulna kyssar och darrande knän.

Jag tycker om historien och boken är ganska spännande. Men det känns som den slutar alltför abrupt. Boken hade gärna fått vara längre så att relationerna mellan Maria och Alexander, Maria och ryttmästarinnan och Maria och Juliana kunde ha utvecklats mer.

Frida Skybäck kommer ut med en ny roman under 2014. Den ska jag absolut kolla upp.