Berättarjaget blir upplockad av sin äldre bror och dennes fru. De är på väg till ett bröllop. Broderns fru är en riktig häxa och sitter och gnäller på allt hela tiden. Under resans gång hämtas också en syster upp. När de kommer till bröllopet så får de reda på att deras yngre bror inte tänker komma. Simon, den äldre brodern blir så besviken att han övertalar sina systrar Lola(nyss frånskild) och Garance (fortfarandesingel) att åka med honom till den yngre brodern Vincent. Utan att reflektera alltför mycket gör de det. Det kan verka ´grymt att inte berätta det för Simons fru Carine. Men man förstår att han är lite trött på henne.

När de kommer till slottet där Vincent arbetar som guide får de vara med om många nya saker, som ett lantbröllop och en zigenarfest. De upplever lyckan i att vara tillsammans igen. De står varandra otroligt när förstår man. Men frågan är om det är sista gången de vara tillsammans och vara ansvarslösa och fria som barn. Allas liv verkar få en nystart under det här dygnet. Garance finner kärleken i form av en herrelös hund som älskar henne mer än någon annan (förutom hennes syskon) har gjort.

Boken är så pytteliten, bara 15 cm stor och har bara 150 sidor. Den är rolig, sorglig och varm. Precis som Gavaldasböcker brukar vara. Jag måste ta och låna Lyckan är en sällsam fågel igen. Den blev aldrig utläst för jag hade den bara på 14 dagars lån.