1984 av George Orwell är ju en riktig klassiker. Jag har försökt läsa den förut men gett upp efter ca 50 sidor. Nu gav jag mig f-n på att den skulle bli utläst och det blev den. Det är många citat som jag känner igen från boken, saker som:

”Storebror ser dig!”
”Krig är fred”
”Frihet är slaveri”
”Okunnighet är styrka” Och uttrycket ”Dubbeltänk”.

Jag har tidigare läst Djurfarmen av Orwell och tyckte den var otäck och obehaglig. Samma känsla får jag av 1984. Det riktigt kryper i mig av obehag.  Boken var svår att läsa, den krävde mycket av mig som läsare.

Boken gavs ut 1949.  Historian tar sin början den 4:e april 1984 och den 39-åriga Winston Smith är huvudpersonen. Han har ingen aning om´vem hans namne Winstone Churchill var eftersom världshistorien skrivs om hela tiden.  Vad han däremot vet är att storebror ser honom överallt.  Det finns teledata  (tv-skärmar där ageneter sitter och spionerar på medborgarna). Han arbetar på Sanningsministeriets arkivbyrå och verkar vara anpassad till den totalitära tatenstillvaro, men innerst inne är han en tankeförbrytare. Han börjar tvivla på vad som är sant.  Snart är han på väg mot sin undergång.

Det här är verkligen Dystopin med stort D. Snacka om en hemsk framtidsvision. All glädje  är borta. Man har skaffat fram ett nytt språk Nyspråk som istället för att hitta på nya ord tar bort så många som möjligt av de gamla. Ordet varm finns t.ex. inte längre utan det heter nu okall. Man får inte gifta sig med vem som helst och man får absolut inte känna åtrå till den personen. Sex är en obehaglig smutsig syssla som måste göras för att skaffa barn.  Man kan inte ha vänner eftersom det kan verka misstänkt. Föräldrar blir oftast angivna av sina barn och försvinner innan barnen växt upp.

Men jag är inte så imponerad av den här boken. Den har inte åldrats så bra tycker jag. Men den är inte illaskriven och den får som sgt det att krypa i mig av obehag.