The Lies of Locke Lamora av Scott Lynch är en bok som höjts till skyarna av en massa booktubers och bloggare. Jag hörde talas om den för flera år sedan och köpte då boken på The English Bookshop men sedan har den tyvärr blivit liggande i hyllan. Som tur var så blev det Tome Topple Readathon där en skulle läsa tegelstenar (böcker med mer än 500 sidor) och jag valde att läsa boken.

Huvudpersonen är Locke Lamora som blivit föräldralös och såld till the Thiefmaker som lär upp alla att vara ficktjuvar. Men Locke gör sig snart omöjlig när han stjäl av stadens ledare Capa Basarvis väktare och råkar bränna ner The Elderglass Vine tavern därmed startar ett upplopp. Genom att göra så bryter han mot den tysta freden. Den som innebär att ficktjuvarna med the Thiefmaker som sin ledare får stjäla från stadens innevånare men inte från de rikaste.
Istället säljs Locke till Chains som kallas för den Eyeless Priest som bor i  Perelandro-templet. Men Chains är inte den han utger sig för att vara. Han är en så kallad Gentlemen Bastard. Han och barnen han tagit under sina vingar utger sig för att vara följare av guden Perelandro men det är bara en front. Istället är de svindlare som typ Oceans Eleven , men in en fantasymiljö.

Jag älskade den här boken. Den är så välgjord och handlingen berättas både i nutid och i tillbakablickar. George R.R. Martin har blurbat boken och jag förstår varför. Handlingen överraskar mig många gånger och Lynch verkar ha samma filosofi som Martin, du har blivit varnad.

Boken är våldsam, blodig och sorglig men samtidigt väldigt rolig. Jag älskade Locke, Jean och tvillingarna Calo och Galdo. Jag gav boken fem stjärnor på Goodreads och kommer absolut att fortsätta med serien som innehåller Red Seas Under Red Skies och The Republic of Thieves. Det fjärde delen The Thorn of Emberlain har september 2018 som utgivningsdatum men tydligen har det flyttats fram flera gånger förut.