Better than the Movies

Liz Buxbaum är en dagdrömmare och hopplös romantiker som ägnar kvällarna åt att nostalgiskt plöja igenom sin döda mammas gamla dvd-samling av kärleksfilmer. Men det är hennes sista år i high school, sistaårselevernas bal närmar sig och Liz har fortfarande ingen potentiell dejt som kan göra balen till ett oförglömligt, romantiskt ögonblick.
Åtminstone inte förrän Michael, hennes före detta granne och barndomskärlek, oväntat flyttar tillbaka från Texas.

Liz skyr inga medel för att fånga Michaels uppmärksamhet och tar till och med hjälp av Wes, den odrägliga grannkillen som inte har gjort annat än att plåga henne ända sedan de var barn.
Men medan de verkställer sin listiga plan inser hon till sin förfäran att hon trivs riktigt bra i Wes sällskap. Filmerna har lärt Liz att aldrig någonsin falla för den stygga pojkens charm, så hon kan inte förstå vad som händer. Är det möjligt att hon helt har missuppfattat vad kärlek handlar om?

Jag råkade börja lyssna på uppföljaren Nothing Like the Movies först och visste alltså hur den här slutade. Jag hann bara lyssna några timmar av den.
Boken var lättlyssnad men igen men det är verkligen en ungdomsbok med överdrivna känslor och onödoga missförstånd. Liz är väldigt omogen och jag köper inte att hon skulle vara det med tanke på vad hon varit med om. Jag köper inte heller att hon är så förälskad i Michael. En kille som flyttade från stan när hoon gick på lågstadiet och som hon fortfarande är kär i. Michael har egentligen igen personlighet heller (i boken). Han är trevlig och har en southern drawl (dialekt från sydstaterna).
Men jag gillar verkligen alla filmreferenser och ljudboken var helt okej.

Författaren heter Lynn Painter och Jesse Vilinsky var uppläsaren. Boken fick tre stjärnor på Storygraph.
Nästa bok i serien heter Nothing Like the Movies.

En smakebit på söndag: Fyra vindar

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Värmen verkar vara kvar för att stanna. Det har varit strålande sol hela veckan förutom några timmar när det blev mulet och åskade. Inget regn dock och det behövs verkligen.

Jag har inte gjort så mycket förutom att träna några gånger och tagit promenader på kvällarna. Vi var till svärföräldrarna en sväng också.
Jag har läst Just like the Movies och Nothing like the movies av Lynn Painter . Tyvärr började jag lyssna på Nothing like the movies innan jag förstod att det fanns en bok innan. Sen har jag läst ut Middagsmörker av Charlotte Cederlund och börjat läasa King of Envy av Ana Huang  och De fyra vindarna av Kristina Hannah.

Jag har också sett klart på den sista senaste säsongen av Outlander och sen har vi börjat kolla på Shrinking. Shrinking är hur bra som helst! Riktigt mörk humor, mycket dialog och bra skådisar!

Denna veckas smakebit kommer från Fyra vindar av Kristin Hannah. från sidan 19:

Elsa tassade genom huset och uppför trappan till sitt sovrum. Där vecklade hon upp det bruna omslagspappret och bara stirrade på det lysnade sidentyget.. Hon kunde inte låta bli att röra vid det.  Den lena ytan gav henne ett slags lugn  och fick henne att tänka på den lilla tygremsa hon hadde brukat hålla i när hon var liten och sög på tummen. Skulle hon fullfölja den, den här galna tanken som plötsligt slagit henne? Hennes utseende var första steget…
Var modig.
Elsa tog en handfull av det midjelånga håret och klippte av det i höjd med käken. Hon kände sig lite besatt  men fortsatte att klippa tills de långa slingorna av blekblont hår låg i en hög kring hennes fötter.
En knackning på dörren fick Elsa att rycka till så häftigt att hon tappade saxen. Den föll skramlande ner på byrån.
Dörren öppnades. Hennes mamma kom in i rummet, fick syn på Elsas avklippta hår och stannade tvärt. ”Vad har du gjort?”
”Jag ville…”
”Du lämnar inte huset  förrän det har vuxit ut igen. Vad skulle folk säga?”
”Unga kvinnor bobbar håret nuförtiden,mamma.”
”Inte anständiga kvinnor, Elsinore. Jag ska hämta en hatt åt dig.”
”Jag ville bara vara söt”, sa Elsa.
Den ömkan hon såg i sin mammas blick var outhärdlig.

GOAT

Med ett mindset som vägrar nöja sig med annat än toppositioner formas pojken Yahye till BigShow. En strategisk taktiker som snabbt blir chefen i området. Konflikter föds, snart nämns BigShows namn med varje dålig nyhet och han ser till att bevara sin status oavsett om han är på insidan eller utsidan.

Vid hans sida finns barndomsvännen Tony Aura, lika fast i rushen, men med andra drivkrafter.

Om en har läst Mizeria-trilogin så känner en redan till karaktärerna. Men nu får BigShow/Yahye och Tony Aura/Gabriel/Djibril vara huvudpersonerna istället för tvillingarna Ali och Aicha. Samira Diabetes och Osman  har också sina egna kapitel.

Vi får följa dem mellan fängelseceller, barndomsminnen och gatan utanför. Det är hemskt att läsa om den unga Yahye vars pappa som är en tyrann och misshandlar mamman och barnen. Hur han skäms för att han gömmer sig på toaletten med systern. Hur han misslyckas att hjälpa mamman. Vad det gör med ett barn.
Men vi får också se hans kärlek och starka vänskap med vännen Djibril.

Melody Farshin är författaren och hon är förutom författare också ståuppkomiker. Hon har också skrivit Mizeria-trilogin som består av Mizeria, Lowkey och 100k.
GOAT fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

 

Misteln

Daydream

Henry Turner har alltid haft svårt med motivationen i skolan, och som kronisk prokrastinerare visste han långt i förväg att hans tredje år på universitetet skulle bli utmanande. Att bli kapten för hockeylaget och samtidigt behöva kämpa sig igenom en krävande kurs med professorn han avskyr, har knappast gjort saken lättare.

På kursen träffar han Halle. Hon är en ambitiös student, och en introvert person som vill vara alla till lags och har en tendens att ta på sig för mycket. När hon erbjuder sig att hjälpa Henry att klara kursen, tvekar han inte att ta emot hennes stöd. I gengäld lovar han att göra hennes universitetsliv lite mer inspirerande.

Samarbetet fungerar perfekt tills gnistor börjar uppstå mellan dem. Att misslyckas är inte ett alternativ för någon av dem, men det finns alltid utrymme för nöjen …

Jag gillade verkligen både Henry och Halle. De är så mysiga tillsammans och jag gillar verkligen deras vänskap.  Halles ex är ett riktigt skitstövel och Halles mamma är så fruktansvärt självcentrerad. Vem fan ger sin tonåriga dotter ansvar för hela familjens semestrar och julklappsinköp?

Jag lyssnade på boken genom Storytel med C.J. Bloom och Emmanuel Ingram som uppläsare. Boken är den tredje i Hannah Graces Maple Hills-serie. Den fick fyra stjärnor på Storygraph.

De andra delarna i serien heter:

  1. Icebreaker
  2. Wildfire
  3. Daydream

Fire with Fire

Ett par desperata föräldrar. En man på flykt. En nybliven polis. Fyra personer med allt på spel. Vad kommer att finnas kvar i askan under de kommande 24 timmarna?
Efter sin dotters mystiska försvinnande har Ryan och Elsie Delaney tagit LAPD:s rättsmedicinska laboratorium som gisslan och har gett polisen ett ultimatum: Hitta deras dotter, Tilly, eller så kommer de att förstöra alla bevis de kan hitta för andra kalla fall.

Kriminalinspektör Charlie Hoskins har varit undercover i ett livsfarligt motorcykelgäng i fem år. Nu när hans täckmantel är avslöjad har han inget annat val än att hitta Tilly själv, eller förlora allt han har arbetat för när labbet brinner.

Lynette Lamb var polis – tills i går, då hon fick sparken innan hon fick sitt pass. Att ta reda på vad som hände Tilly är hennes enda chans att komma tillbaka till den karriär hon förberett sig för hela livet. Hoskins och Lamb måste samarbeta för att lösa det här kalla fallet, och de måste agera snabbt – innan situationen exploderar.

En bra thriller som utspelar sig under 24 timmar med några tillbakablickar.
Karaktärerna är lite extrema. Charlie borde verkligen inte få jobba som polis direkt  efter hans täckmantel blev avslöjad. Hans fem år undercover i motorcykelgänget har verkligen skadat honom. Boken startar med när Mina (en surfare) räddar honom från att drunkna efter han utsatts för grov misshandel och hoppat av båten för att undkomma gängmedlemmar som vill döda honom.
Charlie gör allt för att Lynette ska ge upp sin dröm att vara polis för han anser att hon är för ung och inte passar för det. Snacka om att kasta sten i glashus..

Jag gillade boken och läste ut den under Summerween. Den fick fyra stjärnor på Storygraph. Den är skriven av Candice Fox, och jag har läst hennes Chrimson Lake-serie och gillade den med. Men The Chase som jag läste i juni var inte lika bra.

 

 

 

 

Musan

Den som utmanar gudarna förlorar alltid.

Frånskilda deckarförfattaren Hedda Strömberg kan inte längre skriva. Den ekonomiska ruinen kommer allt närmare henne och åttaåriga sonen Hugo. Hon måste hitta inspirationen igen. Nu genast. Det känns som en livlina när den framgångsrika kollegan David Ridings bjuder henne till familjens lantställe. Långt borta från vardagen kanske fantasin kan flöda fritt igen.

”Lantstället” visar sig vara den enorma Villa Thamyris, som i slutet av 1800-talet blev en viktig knutpunkt för dåtidens kulturelit. Under veckan försöker Hedda kämpa mot den förlamande avund som David Ridings alltid väcker hos henne. Det vackra huset och dess invånare påminner om allt hon själv inte har. Familjen har både pengar och kulturellt kapital som sträcker sig många generationer bakåt i tiden.

Hedda hittar inspirationen på Villa Thamyris. Det känns äntligen magiskt att skriva igen. Men hon upptäcker också att de ståtliga tegelväggarna döljer mörka hemligheter. Kreativiteten har ett högt pris, och allt ställs på sin spets när Heddas son anländer lagom till midsommarfirandet.

Mats Strandberg är verkligen en favoritförfattare. Jag tycker om hans sätt att skriva.  Allt är väldigt olycksbådande från början men en vet inte riktigt vad som ska hända.
Hedda och David var väldigt nära vänner men sen så svek han henne och hon har hatat honom. Nu har han bett om ursäkt och de ska försöka reparera sin relation genom vistelsen på Villa Thamyris.

Det märks verkligen att Strandberg gjort mycket research inför boken. Kan verkligen rekommendera boken! En välskriven, obehaglig och spänande bok med väldigt intressanta karaktärer. Passade perfekt att läsa under sommaren och speciellt under Summerween.

Boken är skriven av Mats Strandberg  och fick fyra stjärnor på Storygraph.
Mats Strandberg har också skrivit:

  • Halva liv
  • Färjan
  • Hemmet
  • Konferensen
  • Monster i terapi – m. Jenny Jägerfeld
  • Slutet
  • Pestblommmor
  • Cirkeln – m. Sara Bergmark Elfgren
  • Eld – m. Sara Bergmark Elfgren
  • Nyckeln – m. Sara Bergmark Elfgren
  • Monstret i natten – m. Sofia Falkenhem
  • Monstret på cirkus – m. Sofia Falkenhem
  • Monstret och människorna – m. Sofia Falkenhem

 

En smakebit på söndag: Middagsmörker

En smakebit p� s�ndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

Under veckan har verkligen sommarvärmen kommit hit. I alla fall från i onsdags. Jag och sambon åkte till Sandviken och gick på Nya bokhandelnsom hade sin sommarrea. Jag köpte tre böcker för 250 kr och Döda drömmars ö av Helena Dahlgren som jag köpte till fullpris.

I torsdags åkte jag upp till mina föräldrars stuga med brorsan. Mya, Theo och Thor. Där har vi badat, åkt båt, spelat fia och plump, grillat och ätit glass.
Sambon kom och hämtade mig  på söndagkvällen så det här inlägget försenat. Det har inte blivit så mycket läst under de här dagarna. Jag har bara läst ut GOAT av Melody Farshin och fortsatt lyssna på nothing Like the Movies av Lynn Painter.

Denna veckas smakbit kommer från Middagsmörker av Charlotte Cederlund. från sidan 5:

Jag landar i istiden. 
Så känns Kirunas snökaos jämför5t med det skpnska slask jag lämnat bakom mig. Det förvånar mig inte ett dugg att flygplanet bara var halvfullt. Ingen vid sina sinnens fulla bruk reser norrut när Norrland begravts i snö och kyla. Jag hade inte heller åkt hit om jag hade fått välja själv. Men det fick jag inte. Socialen gjorde det åt mig och tydligen är boende hos släktingar att föredra framför defå andra alternativ som finns för föräldralösa sextonåringar. Även om det handlar om släktingar man aldrig tidigare träffat.

 

 

Mitt i natten

En vacker julinatt 1994 skakades den lilla trygga villaförorten Hemlock Circle av en enorm tragedi. De två tioåriga pojkarna Ethan och Billy skulle tälta i Ethans trädgård, men på morgonen vaknade Ethan ensam i tältet. Någon gång under natten hade tältet skurits sönder och Billy hade försvunnit. Han sågs aldrig till igen.

Trettio år senare återvänder Ethan motvilligt till barndomshemmet. Han lider av mardrömmar och sömnsvårigheter och upptäcker snart att det sker mystiska saker mitt i natten. En okänd person verkar röra sig i villaområdet och Ethan tycker sig se tecken på att Billy varit där. Är det någon som spelar honom ett elakt spratt? Eller har Billy, som alla trodde var död, på något vis återvänt till Hemlock Circle?

De märkliga incidenterna driver Ethan att en gång för alla ta reda på vad som egentligen hände den där natten. I sin jakt på sanningen stöter han på gamla vänner och grannar och hittar ett gåtfullt institut i skogen. Men samtidigt som Ethan försöker pussla ihop ledtrådarna börjar han inse att det lilla samhället döljer en mörkare hemlighet än han någonsin kunnat föreställa sig.

Jag läste den här boken under några dagar eller kvällar. En av promt i Summerween var att en skulle läsa en bok i mörkret/när det var mörkt ute så det gjorde jag.
Den var riktigt otäck och en visste inte riktigt vad som hände. Riley Sager kan verkligen skriva spännande, men karaktärerna blir lite väl vaga. Som Ethan som inte verkar ha någon personlighet alls. Men det är väl för att försöka dölja vad mer han varit med om.

Det är några twister i boken men de kom inte oväntat och Sager ger en ledtrådar. Jag gillade boken ändå och den passade perrfekt att läsa under Summerween.

Boken fick 3,5 stjärnor på Storygraph. Jag har tidigare läst Hon som blev kvar, De sista flickorna och Lock Every Door.

Ek

1625. Nio ekar förs på slädar över Mälarens is. De har fällts för att användas i bygget av rikets nya stridsskepp, Vasa. På en av slädarna vilar liket efter en man, ett offer för de olyckor som tycks följa i de nio ekarnas väg.

I en låda i Vasamuseets magasin i Stockholm förvaras en skulptur snidad i ek från Mälardalen. Disa Kassman och hennes unge kollega Greger Andersson får i uppdrag att restaurera den trasiga skulpturen som haft formen av en vildman. Disa försöker balansera sitt jobb på Vasamuseet med en älskarinna, en hjälpbehövande make och sjuka föräldrar. Men stressen hon känner inför restaureringsarbetet är inte normal. Det dröjer inte länge förrän hon blir som besatt av skulpturen.

När flera otäcka händelser inträffar på museet växer pressen. En vakt försvinner spårlöst och finska turister gör ett makabert fynd i en av utställningsmontrarna. Ombord på Vasa hittas blod. Disa litar inte längre på sig själv, Greger är rädd för sina egna tankar. Och i skogen vid Mälaren börjar nio döda ekar grönska mitt i vintern.
Många miste livet då Vasa sjönk. Nu vill någon att fler ska dö…

En väldigt otäck och spännande bok som gör att jag vill se Vasa-skeppet igen. Hela boken var väldigt olycksbådande.  Kanske var den lite väl rörig på slutet men det gjorde inget.
Ett plus att det var så mycket hårdrocksmusik med. Det är aldrig fel.

Författaren heter Frida Andersson Johansson och boken fick fyra stjärnor på Storygraph. Jag läste den under Summerween 2025.