Etikettarkiv: Hon som blev kvar

by

Mitt i natten

En vacker julinatt 1994 skakades den lilla trygga villaförorten Hemlock Circle av en enorm tragedi. De två tioåriga pojkarna Ethan och Billy skulle tälta i Ethans trädgård, men på morgonen vaknade Ethan ensam i tältet. Någon gång under natten hade tältet skurits sönder och Billy hade försvunnit. Han sågs aldrig till igen.

Trettio år senare återvänder Ethan motvilligt till barndomshemmet. Han lider av mardrömmar och sömnsvårigheter och upptäcker snart att det sker mystiska saker mitt i natten. En okänd person verkar röra sig i villaområdet och Ethan tycker sig se tecken på att Billy varit där. Är det någon som spelar honom ett elakt spratt? Eller har Billy, som alla trodde var död, på något vis återvänt till Hemlock Circle?

De märkliga incidenterna driver Ethan att en gång för alla ta reda på vad som egentligen hände den där natten. I sin jakt på sanningen stöter han på gamla vänner och grannar och hittar ett gåtfullt institut i skogen. Men samtidigt som Ethan försöker pussla ihop ledtrådarna börjar han inse att det lilla samhället döljer en mörkare hemlighet än han någonsin kunnat föreställa sig.

Jag läste den här boken under några dagar eller kvällar. En av promt i Summerween var att en skulle läsa en bok i mörkret/när det var mörkt ute så det gjorde jag.
Den var riktigt otäck och en visste inte riktigt vad som hände. Riley Sager kan verkligen skriva spännande, men karaktärerna blir lite väl vaga. Som Ethan som inte verkar ha någon personlighet alls. Men det är väl för att försöka dölja vad mer han varit med om.

Det är några twister i boken men de kom inte oväntat och Sager ger en ledtrådar. Jag gillade boken ändå och den passade perrfekt att läsa under Summerween.

Boken fick 3,5 stjärnor på Storygraph. Jag har tidigare läst Hon som blev kvar, De sista flickorna och Lock Every Door.

by

Hon som blev kvar

När familjen Hope brutalt mördas 1929 tror alla att sjuttonåriga Lenora Hope är den skyldiga, men polisen lyckas aldrig bevisa det. Lenora förnekar brottet och efter den dagen sätter hon aldrig mer sin fot utanför Hope’s End, herrgården på klippkanten där massakern skedde.

Året är nu 1983 och vårdbiträdet Kit McDeere anländer till det förfallna Hope’s End för att ta hand om Lenora efter att hennes förra sköterska försvunnit mitt i natten. Den sjuttioåriga Lenora sitter i rullstol och kan inte längre prata efter att ha drabbats av flera slaganfall. För att kommunicera med Kit använder hon sig av en gammal skrivmaskin och en kväll skriver hon: ”Jag vill berätta allt för dig.”

I takt med att Lenora skriver om händelserna som ledde fram till mordet på hennes familj blir det allt tydligare att det ligger mycket mer bakom än vad folk vet. Och snart börjar Kit misstänka att Lenora kanske inte berättar hela sanningen för henne, och att den till synes sköra gamla kvinnan egentligen är betydligt farligare än vad hon ger sken av …

En väldigt suggestiv och mörk beerättelse som var fylld med twister. Det går inte att lita på någon och slutet var verkligen oväntat. Det här var min favoritbok av författaren Riley Sager. Tyckte den påminde om Daisy in Chains på något sätt men det här var bättre.
Boken fick fyra stjärnor på Storygraph.

Boken är så snygg med tryckta snittytor.

by

En smakebit på søndag: Nettle and Bone

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Jag har varit småförkyld hela veckan men inte så passa att jag behövt vara hemma. Det har bara varit lite tyngre att jobba och det har inte blivit några promenader. Jag kommer i alla fall upp i mer än 10 000 steg varje dag, det är alltid något.

I torsdags åkte jag, sambon, E och M till Uppsala efter jobbet för att se Insomnium, The Halo Effect och Amon Amarth på Fyrishov. Vi åt först pizza och tog sen en taxi till parken.
Det var riktig festivalkänsla och det bjöds både på solsken och lite regn. Det var kul med konsert men det var mest Amon Amarth jag var intresserad av.
Amon Amarth var jättebra som vanligt och de andra två banden var okej.

I fredags hade vi AW med jobbet och två kollegor som börjat jobba på andra skolor var också med. Vi hade en trevlig kväll på Pitchers.

Igår var vi bara hemma. Vi tog en kort promenad och annars var vi bara hemma. Jag läste ut Hopp om kärlek av Sofia Fritzson och tittade på en massa booktube.

Idag ska vi städa, ta en promenad och åka till Köpis en sväng. Jag har också hunnit plasta in ett gäng läseböcker till jobbet medan jag fortsatte att lyssna på Hon som blev kvar som var förra veckans smakebit. Jag kommer att hinna läsa klart den idag. Så smakbiten kommer från nästa bok jag planerar att läsa, Nettle and Bone av T. Kingfisher. Smakbiten kommer från sidan 1:

The trees were full of crows and the woods were full of madmen. The pit was full of bones and here hands were full of wires.
Her fingers bled where the wire ends cut her. The earliest cuts were no longer bleeding, but the edges had gone red and hot, with angry streaks running backwards over her skin. The tips of her fingers were becoming puffy and less nimble.
Marra was aware that this was not a good thing, but the odds of living long enough for infection to kill her were so small that she could not feel much concern.

by

En smakebit på søndag: Hon som blev kvar

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

Den andra jobbveckan bjöd på skolstart och invigning av vår nyrustade skola. Så roligt att träffa alla elever igen. Mycket att fixa med speciellt då mycket ligger på mig när läraren i den andra klassen inte kommer förrän i oktober. Tur att jag får jobba med en kollega som jag jobbade med för tre år sedan när vi var i samma sits och väntade på att en lärare skulle komma efter höstlovet.

Under veckan som gått har jag mest läst/lyssnat på förra veckans smakbit Evighetens rand av Ken Follett och lät ut Maryam och mormorsmålet och Maryam och Hjärtegästerna av Minoo Shams och Katarina Strömgård.

Igår gick jag och sambon till Kastvallen och kollade när Thor hade sammandrag med sitt fotbollslag (cup). Av de tre matcherna vann de en och förlorade två. Sisa matchen vann de. Så han var nöjd ändå.
På kvällen var jag och Mya till Furuvik för att se Tommy Körberg. Vi åkte också Draken (en bergochdalbana), Spökjakten och Radiobilarna.
Körbergs konsert höll på i två timmar! Andra artoster som uppträtt på Furuvik har bara spelat lite mer än en timme.
Det var en väldigt bra konsert och vi var så nöjda med att vi åkte dit.

  

Idag tog jag en rejäl sovmorgon och läste sedan ut Evighetens rand. Sen städade vi hela huset, körde tvätt, åt libabröds pizza med chevre, pistagenötter, ruccola, mozzarellaost och flytande honung och tog en prommenad.

Denna veckas smakbit kommer från Hon som blev kvar av Riley Sager, från sidan 12:

Kontoret ligger på Main Street, inklämt mellan en skönhetssalong och en lokal som, i efterhand, känns förebådande. När jag var här för min första anställningsintervju låg där en resebyrå med affischer i skyltfönstret som utlovade frihet, verklighetsflykt, en solig himmel. Vid mitt senaste besök, då jag fick veta att jag skulle bli avstängd från min tjänst, var den tom och mörk. Nu, sex månader senare, har en aerobicstudio flyttat in, och jag har ingen aning om vad det kan förebåda.