At Hawthorne Time

Four-thirty on a May morning: the black fading to blue, dawn gathering somewhere below the treeline in the east. A long, straight road runs between sleeping fields to the little village of Lodeshill, and on it two cars lie wrecked and ravished, violence gathered about them in the silent air. One wheel, upturned, still spins.

Howard and Kitty have recently moved to Lodeshill after a life spent in London; now, their marriage is wordlessly falling apart.
Custom car enthusiast Jamie has lived in the village for all of his nineteen years and dreams of leaving it behind, while Jack, a vagrant farm-worker and mystic in flight from a bail hostel, arrives in the village on foot one spring morning, bringing change.

All four of them are struggling to find a life in the modern countryside; all are trying to find ways to belong.Building to an extraordinary climax over the course of one spring month.

Skrivet med ett otroligt vackert språk och med otroliga naturbeskrivningar. Men jag var inte speciellt förtjust i karaktärerna och speciellt inte i slutet. Ingen är lycklig och allt blir bara värre och värre.

Jag fick boken för många år sedan när jag var med i The English Bookshops Bookclub. Den är skriven av Melissa Harrison som skrivit en massa böcker. Alla verkar ha naturtema på olika sätt.

 

En smakebit på søndag: At Hawthorn Time

En smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger  håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!

I fredags hade vi julfest med jobbet. Innan den startade var vi hos kollegan P och spelade julklappsspelet och drack bubbel. Lika kul som vanligt. Det går ganska vilt till när vi spelar. Förra året välte soffbordet, iår var det nära.
Jag fick med mig pepparkakor och en tub ädelsost och en äggklocka som ser ut som en tomte och två tärningar så en kan spela julklappsspelet själv.
Sedan åkte vi till Kompassen där vi fick en färdigupplagd Italiensk tallrik. Det var ca 150 personer på festen så sorlet var öronbedövande. Maten var okej med kall. Det var liet underhållning från rektorgruppen och från en skola. Jag åkte hem innan 22 för jag fick lock för öronen och det ljungade i öronen. Det kan bli så ibland och det enda som hjälper är att plugga igen örat med bomull och sova.

Igår har vi varit en sväng på stan, kollat på Brooklyn Nine-Nine och jag har läst. Det har blivit mycket mys i soffan med katterna.

Idag ska vi städa och jag ska slå in lite julklappar. Vi ska också kolla ikapp på julkalendern. Sen ska jag fixa med bloggen och läsa. Nästa vecka på jobbet blir intensiv. På måndag ska vi duka i matsalen inför Nobellunchen på tisdag. På tisdagen ska vi ha storssamling i idrottsalen med storsjung och uttdelninga av Nobelpris till fyra treor. Sedan är det nobellunchen i två sittningar, först f-klass och åk 1 sedan åk 2 och åk 3. På menyn står hamburgare med chips och efterrätt. På onsdag ska vi på ett julspel. På torsdag är det sisra repetitionen för luciatåget och på fredag är det ju lucia.

Denne veckas smakebit kommer från At Hawthorne Time av Melissa Harrison, från sidan 5:

It was a mild, damp night in April wehen he escaped the city, though the forecast predicted fairer weather to come. It had rained a little, earlier in the day, and the moist night air had called out snails in their thousands to dot the grimy London pavements in ill-fated hordes.
He put on his ancient army coat, took his pack from behind the door of his room and filled a plastic bottle of water from the tap in the communal kitchen. The pack contained seventeen tatty notebooks, some cooking things, a pup tent and an old brown sleeping bag. His bedroll was strapped to the outside, and the pack itself was studded with badges and pins; a few bits of cloth hung from the straps like prayer flags.

Ny bok från bokklubben

IMG_3408[1]

Jag fick ett paket från The English Bookshops Bookclub. I paketet fanns At Hawthorne Time av Melissa Harrison.

Howard and Kitty have recently moved to Lodeshill after a loife spent in London; now their marriage is wordlessly falling apart.
Jamie has lived in the village for all of his ninteen years and dreams only of leaving it behind. Into their worlds walks Jack, itinerant landowner, vagrant and seer, whose flight back to the land he loves brings change for everyone he meets.”

Låter ju intressant. Borde verkligen ta och läsa alla de här bokklunnsböckerna….