Belle har alltid varit besatt av sin hud och skönhetsvideos. När hennes mamma Noelle dör under mystiska omständigheter så behöver Belle återvända hem till Södra Kalifornien och ta tag i hennes mammas skulder och frågorna kring hennes död.

Allt eskalerar när en underlig kvinna klädd i rött dyker upp på begravningen och lämnar en lockande ledtråd om hennes mors död och ett kryptiskt  videoklipp om en transformativ spaupplevelse. Med hjälp av ett par röda skor luras Belle in i La Maison de Méduses taggiga famn, samma överdådiga, kultförklarade spa som hennes mamma var nesatt av. Där upptäcker Belle den skrämmande anledning till sin (och hennes mammas) besatthet av speglar – och det skimmrande djupet (och demonerna) som lurar på andra sidan glaset.

Jag förstod att boken är inspirerad av Snövit och är någon slags kritik av skönhetsindustrins hetsande och hur den påverkar kvinnor i olika åldrar. Den tar upp avundsjuka, sorg och den komplicerade kärleken mellan mödrar och döttrar.
Den är väldigt vackert skriven och jag kan verkligen se allt framför mig. Men jag blir aldrig riktigt berörd. Jag kan inte riktigt se vad som är på riktigt och vad som är fantasi eller hallucination. Är det sci-fi? Magisk realism?
Jag hade behövt diskutera den här boken med någon för att förstå den.

Mona Awad är bokens författare och det är den första boken jag läst av henne. Den fick 3,5 stjärnor på Storygraph.

Jag läste boken under Becca and the Books Spookopoly för utmaningen Blood (att läsa en röd bok).