En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.
Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik. Hon har läst hans böcker och ger honom en bunt papper, där hon har skrivit ner en sällsam berättelse.
Hon menar att hon kommer från framtiden.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den här boken. Den är välskriven och den tar upp ett angeläget ämne. Jag tykte om att läsa boken, men jag förtsår inte riktigt att den tilldelades Augustpriset 2017. Den är rörig och det är nog hela meningen med den. Jag blev inte alls överraskad av twisten (om det nu skulle vara en twist).
Jag gav boken tre stjärnor på Goodreads och läste den i mina_hyllvärmare2020 utmaningen som @jennys_bokhylla håller i på instagram. Författaren heter Johannes Anyuru och jag väl gärna läsa något mer av författaren.
