Maria Marita växer upp med sin pappa, mamma och 4 äldre bröder i ett gruvsamhälle i Atacamaöknen . Men när pappan blir förlamad i en gruvolycka lämnar mamman familjen. De lever på pappans sjukbidrag från gruvbolaget och har knappt råd med mat för dagen. Pappans rullstol är en fåtölj med hjul från en gammal trehjuling.
De har inte ens råd med biobiljetter. Så pappan utlyser en tävling bland syskonen. Alla får gå på bio en varsin gång sedan ska de komma hem och berätta filmen  för resten av familjen. Alla tror att den äldste brodern ska vinna men Maria Margarita slår dem alla med häpnad. Hädanefter  blir det hon som får gå på bio jämt. Snart kommer även grannarna för att se henne berätta filmerna. Familjen börjar ta betalt för visningarna och nu kan Maria Margita gå på bio varje dag och ha sina föreställningar på kvällen.

Boken är kort bara 111s och men det  fungerar bra. . Den  är mysig på något sätt trots att det händer en massa hemskheter. Men visst trivialiseras vissa saker lite väl mycket.  Mer tänker jag inte säga.. Läs den själv!