The Stone Circle

DCI Nelson har fått konstiga brev där någon beordrar honom att gå till stencirkeln och rädda den oskyldiga som är begravd där. Han bir skakad av breven, inte bara för att hans fru Michelle ska föda vilken dags som helst, utan för att breven känns bekanta. Det känns som han har läst dem förut. De påminner alltför mycket om det första fallet som förde honom till The Crossing Places då han mötte Ruth.
Men han som skrev breven då är död sedan länge. Eller?
 Ruth håller påå med en utgrävning vid the Saltmarsh, det är ytterligare en ”henge” som är känd som Stencirkeln. Hon försöker sitt bästa att inte tänka på Nelson och Michelles kommande barn. Så hittar de skelettdelar under utgrävningen och de visar sig komma från den 12-åriga Margaret Lacey som försvann för 30 år sedan. Det visar sig att att Margaret Lacey fallet har kopplingar till Ruth och Nelsons första fall och til Scarlett Henderson, flickan som Nelson inte kunde rädda.
Jag  gillade verkligen den här boken. Det är roligt att det är så många trådar tillbaka till den första boken. Den var riktigt spännande och lite otäck. Det sker mord och ett barn försvinner. Hur ska det sluta?
Jag undrar lite hur många fler böcker det kommer bli i serien. Det här känns som början på en avslutning.
Boken är den 11:e i serien om Ruth Galloway och Elly Griffiths har skrivit boken. Jag gav den fyra stjärnor på Goodreads, och lånade den från biblioteket.

A Room Full of Bones

Den fjärde boken om arkeologen Ruth Galloway. Kings Lynns museum ska öppna en medeltida biskops kista. De har bett Ruth att övervaka. Men när hon kommer till muséet finner hon att muséets intendent (eller vaktmästare?) ligger död bredvid kistan.  Naturligtvis blir Nelson inkallad för att utreda mordet. Men han och Rut har inte träffats sedan Kates dop då Michelle fick reda på sanningen. Hon krävde då att Nelson inte skulle ha någon kontakt med Ruth eller Kate, annars skulle hon lämna honom.

Det visar sig att intendenten fått hotbrev från the Elgenists . Det pratas om the Dreaming. Och det var då jag förstod att allt skulle på nått sätt kopplas till aboriginerna eller som det  står i boken Indigenous Australians.  Muséets rike ägare Lord Smith vet vad de vill. Han har nämligen ett rum som är fullt med ben från just aboriginer. Hans farfar hade med dem hem från en resa till Australien. En av skallarna visar sig ha blivit skalperad..

Cathbad är som vanligt inblandad i allt. Allt ställs på sin spets när Nelson blir allvarligt sjuk. Hans liv står på spel och Cathbad som tror att Nelson gått vilse i the Dreaming beslutar sig för att möta honom där för att rädda honom..

Det här är den svagaste av böckerna om Ruth Galloway, enligt mig. Jag kände mig inte så engagerad i Ruth & Co. Vet inte riktigt vad det beror på. Det riktiga läsflowet infann sig inte bara. Men den är absolut inte dålig. Riktigt spännande faktiskt på sina ställen.

 

Ruth Galloway!

I den tredje boken om min nya favorithjältinna (?) Ruth Galloway heter Huset vid havets slut. Ruth har fött sin och Harry Nelsons dotter. Men det är ingen utom hon själv, Harry och kanske Cathbad (druiden) som vet att Nelson är pappan.  Nu är det dags för Ruth att börja jobba igen efter barnledigheten, som ärt skrämmande kort. Jag tror lilla Kate bara är 18 veckor.

När skeletten från sex män i en grotta  på stranden i det lilla samhället Broughton Seas End blir Ruth ditkallad omedelbar. Benen dateras till tiden för andra världskriget. det visar sig också att benen med stor sannolikhet är från tyska soldater. Hemvärnet verkar också vara inblandat. Det bestod av män som antingen var för gamla eller för unga för att gå ut i kriget. Nu är nästan alla döda. Men de som lever döljer en fruktansvärd hemlighet. Vad värre är så är någon beredd att döda för att skydda anseendet på männen som ingick i hemvärnet och gjorde så mycket för bygden.

Historien handlar också mycket om Ruth och Harry Nelsons relation. Eller brist på sådan. Ruth har svårt att veta vad hon känner. Är hon kä r i Harry? låta Nelson få en relation till dottern. Cathbad (druiden) är med och är lika mystisk som anligt. Men det händer lite oväntade saker med honom också.

Boken är bra men inte lika spännande som de andra. Jag tycker att de blir lite samma sak som händer. Ruth lyckas alltid hamna i knipa. Det är alltid på liv och död och mördaren försöker jämt döda just henne. Lär hon sig aldrig? Man kan inte lita på alla!

Jag kommer att läsa nästa bok i serien. Men helst på engelska då. Den här boken kändes inte lika bra på svenska. Såg att det är en annan översättare också.

Janusstenen

    SPOLERVARNING!!!!!!!!! LÄS INTE DETTA OM DU INTE LÄST DEN FÖRSTA BOKEN FLICKAN UNDER JORDEN.

 

För ett tag sedan läste jag Flickan under jorden av Elly Grifiths. I loved it! Nu har jag läst uppgäljaren Janusstenen.  Huvudpersonen är precis som i den förra boken areologen Ruth Galloway. Hon kallas till en utgrävning i Norfolk där man hittat ett skelett, begravt under en vägg. Hon tror först att det är ett människooffer till guden Janus. Man brukade nämligen begrava dessa under  väggar eller dörrar.
Ett gammalt barnhem rivs och på platsen ska nya bostäder byggas. Men ett skelett efter ett barn hittas där. Ruth kallas in som arkeologisk expert. Det är Kriminalkomissarie  Harry Nelson får hand om fallet. Han har absolut inget mot att jobba med Ruth Galloway. Lite kostigt känns det dock p.g.a. deras snedsteg i förra boken. Vad han däremot inte vet är att Ruth är gravid..

Finns det något samband mellan de båda skeletten? Vad hände med de två barnen, Martin och Elizabeth Black, som rymde från barnhemmet och som aldrig syntes till mer?

Någon börjar trakassera Ruth. Någon som vet att hon är gravid, och som vill henne riktigt illa. Om hon inte slutar lägga sig i kommer det sluta illa..

Boken är precis som den första mycket spännande.  Man kan räkna ut ganska mycket, men det gör inget. Jag gillar miljöbeskrivningarna och huvudpersonen Ruth Galloway. Jag ska absolut läsa nästa bok i serien, Huset vid havets slut, som jag har liggande i bokhyllan på vänt. Visst räknas väl de här böckerna som deckare?  (Och jag som alltid säger att jag inte tycker om deckare..)