För mig kommer Klas Ingesson framförallt att förknippas med VM-bronset i USA. Jag kommer ihåg att jag satt uppe med pappa och brorsan ute i stugan och kollade på matcherna. Jag kommer ihåg att det var otroligt varmt och att vi gick ut för att bada i halvlekarna. Vilka minnen! Jag kunde namnet på alla killarna i startelvan och jag ärabsolut inte fotbollsintresserad nu.

Jag läste i tidningarna om att Klas Ingesson hade fått cancer. Jag kommer ihåg ett stort reportage om honom i DN när han satt vid planen i sin rullstol. Jag tycker mig känna igen framsidebilden från artiklen.
När det sedan kom ut att Klas Ingesson hade dött så exploderade hela twitter. Alla skrev om sina minnen och hyllade honom.

Nu har jag lyssnat på hans biografi där han börjar med att berätta när han blit sjuk. Men vi får också följa honom genom hela hans liv. Hur han med sin  enorma envishet och genom att träna dubbelt så mycket som andra blev så bra.

Det är en himla massa fotboll, men det blandas upp med vänskapen mellan honom och barndomskamraterna, de andra fotbollskollegorna och hans familj.

Det är en riktigt bra biografi där Ingesson verkar vara väldigt öppen och ärlig. Han berättar om både sina triumfer och sina lågvattensmärken. Han berättar om  när han betett sig som ett svin, när han varit riktigt rädd och fruktat för sin och familjens säkerhet och så mycket mer.

Läs boken! Du behöver inte alls vara intresserad av fotboll. Det är en gripande berättelse och det fungerade bra att lyssna på den via Storytel.

Boken är skriven av Klas Ingesson i samarbete med Henrik Ekblom Ystén. Jag antar att det skett genom samtal. Boken är inläst av Christian Fex.