Smakebit på søndag: Mörkret

Smakebit på søndag

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

I fredags tog jag bussen till S-hamn och hämtade mina ny glasögon. Tyvärr känds de inte helt rätt och de försökte böja till bågarna åt mig. Men jag tycker inte att jag seer tillräckligt bra med vänster öga. Jag dka prova glasögonen några dagar och ge dem en chans annars får jag gå tillbaka med dem. de kanske är så att jag inte kan ha de här typen av båge. Jag får inte riktigt fokus när jag ser på saker utan måste vinkla om glasögonen. Men vi får se.
Sedan tog jag bussen hem till föräldrarna där Theo och Thor var. Det blev att leka med dem och innan jag somnade läste jag ut de sista 150 sidorna av Children of Blood and Bone.
På lördagen kom brorsan och Mya upp och sambon kom och hämtade mig. Vi åt också grillad korv med bröd och åt äppelkaka med vaniljsås innan vi åkte hem. När vi kom hem drack vi gott bubbel.

Idag är det söndag och vi sov ganska länge. Sedan har jag använt de nya glasögonen i typ 4 timmar nu men jag stör mig för mycket på dem.  Tråkigt att behöva krångla med det, men har jag betalt 6746 kronor ska det funka klockrent. Jag har ju på mig dem hela dagarna.
Vi har inget planerat idag utom ett besök till gymmet och ett till affären så jag borde kunna läsa klart Mörkret av Ragnar Jónasson som denna veckas smakbit kommer från. Det är den första delen i en serien om kriminalinspektör Hulda Hermannsdóttir Från sidan 13:

”Det var en man som blev påkörd”, sa Hulda behärskat.
”Jasså?”
”Ja, du måste ha läst om det i tidningarna, eller sett det på nyheterna.”
”Eh, ja, kanske det”. Efter en kort paus frågade kvinnan: ”Hur mår han?”
”Han kommer att överleva, om det är vad du menar”.
”Ja, nej, inte direkt…Jag…”
”Men han blir aldrig helt återställd…Fortfarande medvetslös. Du känner alltså till händelsen?”
”Jag har… förmodligen läst om det…” svarade kvinnan.
”Det framgick inte i tidningarna, men mannen var dömd pedofil.”
Kvinnan rörde inte en min, så Hulda fortsatte: ”Du visste förmodligen om det när du körde på honom.”