Tessa vet något som ingen sextonåring ska behöva veta. Hon vet att hon är döende i leukumi. Hon kommer att lämna sin lillebror Cal och sin pappa och sin mamma. Hon kommer att lämna sin bästa vän Zoey. Vad hon inte vet är hur lång tid hon har kvar. För att vara säker på att inte missa allt gör hon en lista. Hon är döende men har inte ens blivit kysst. På listan skriver hon upp de 10 sakerna hon ska hinna innan hon dör. Hennes vän Zoey blir tvingad att hjälpa henne. Den första saken att bocka av är att ha sex. Men det blir ingen höjdare.

Hon får kontakt med grannkillen Adam och han kommer att spela en stor roll i resten av hennes liv. Deras kärlek är så fint beskriven.  Boken är tragisk, hemsk och rolig på samma gång. Det är en tonårstjej som är döende. Hon är tjurig, elak, ledsen, rädd.  Hela boken är skriven i jag-form. Det är Tessa själv som berättar hela berättelsen ända till slutet.  En riktig bladvändare och så välskriven. kan inte riktigt förstå att det är en debutbok.  Karaktärerna är så verkliga. Jag tycker om hur livet i hennes familj beskrivs. Hur pappan försöker att skapa nån sorts normalitet för att inte bli galen. Hur mamman fösöker ta sitt ansvar. När Cal frågar henne om han fortfarande är en bror när hon dör är det hemskt att läsa. Jag grät mig genom den sista tredjen av boken.  Fy fan vad orättvist allt är. Om ni inte har läst boken: Gör det!

Boken är skriven av Jenny Downham. Och jag är nog sist av alla att läsa den. Men bättre sent än aldrig. Den var absolut värd att läsas.