Etikettarkiv: Johanna Lindbäck

by

Album:Bokhora

IMG_6955
När Album: Bokhora gavs ut 2009 så var det fem kvinnor som skrv på sajten bokhora.se. Det var Jessica Björkäng, Helena Dahlberg, Johanna Karlsson, Johanna Lindbäck och Johanna Ögren. Nu är inte Jessica och Helena kvar på Bokhora längre, men istället har Peppe Öhman och Markus Stenberg tillkommit. Jessica bloggar på Sessan och Helena på Dark Places.

Jag hade läst deras blogg ett tag och den blev verkligen inkörningsporten till att jag upptäckte andra bokbloggar och senare startade min egen bokblogg.
Så när jag fick reda på att Album: Bokhora skulle komma ut så köpte jag det på två röda och läste det så fort jag fick det i händerna.

Det är en salig blandning av texter om författarbesök eller nästan författarbesök, om stora läsupplevelser, om hur man kan sortera sin bokhylla, hur olika kända författare kände sig när de fick reda på att deras bok skulle bli utgiven m.m.

En riktigt bra blandning och jag läste hela boken under ett readathon. Den är precis lika bra som de andra gångerna jag läste den. Minst intresserad är jag av hur olika författare reagerade på att bli publicerade.

by

Vi måste sluta ses på det här sättet

IMG_4261[1]

Jag är ett stort fan av både Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker. Klart jag måste läsa en bok som de skrivit tillsammans!

Hanna går sista året på gymnasiet. Hon är ganska skoltrött och längtar efter studenten. För efter den är avklarad ska hon åka med Märta till Paris där livet ska börja.
Men så träffar hon Jens vid bardisken i en fullmockad krog. Hans kompis är en idiot, men Jens är trevlig. De träffar på varandra igen på tunnelbanan hem. Sedan följer Hanna med Jens hem. Men morgonen efter måste han sticka iväg till sitt ex med dotterns astmamedicin och Hanna får släppa ut sig själv. Tyvärr glömmer hon att skriva en lapp med sitt telefonnummer.

Men när skolan börjar igen efter jullovet dyker Jens upp igen, som assistent till en kille i hennes klass. Hur ska de nu bete sig? Ska de inte låtsas om varandra eller?

Vartannat kapitel är skrivet ur Hannas respektive Jens synvinkel. Det fungerar jättebra. Jag tycker om dem bägge två. Visst är Hanna lite väl naiv ibland när hon inte förstår vad ett litet barn innebär. Att hon inte fattar att Jens inte kan ta en fika med henne efter skolan de veckor han har sin dotter. Eller att hon inte fattar att man inte presenterar nya personer för barnen så tidigt i ett förhållande.

Men Jens är också ganska naiv själv och rädd. Han vågar ju inte berätta om Hanna för någon. Inte ens för sin bästa kompis. Sedan håller hann ju sina options öppna så att säga. Han vill inte bestämma sig för något. Tänk om det skulle funka med exet?

Om jag ska klaga på något är det att Märta som Hanna ska åka till Paris med känns som en mycket blek bifigur. Man vet inget om henne förutom att hon jobbar. Är hon äldre än Hanna? Hur lärde de känna varandra? Man förstår ju att Hanna inte är bästa vän med sin gamla ”bästis” längre, men är Märta den nya ”bästisen”? Varför då?

Det skulle vara intressant att veta vem som skrivit vad. Jag har mina misstankar..

En riktigt bra bok allt som allt. 🙂

Lisa Bjärbo har tidigare skrivit:

  • Det är så logiskt alla fattar utom du
  • Allt jag säger är sant

Hon har också skrivit några barnböcker.

Johanna Lindbäck har skrivit:

  • En liten chock
  • Min typ brorsa
  • Tänk om det  där är jag
  • Saker som aldrig händer
  • Välkommen hem
  • Som om jag frågat
by

Välkommen hem

20110919-210701.jpg

Jag gillar verkligen alla böcker som Johanna Lindbäck har skrivit. Helt suveräna ungdomsböcker, och Välkommen hem är inget undantag.

Nu handlar det istället om Sara som kommer tillbaks hem till Luleå efter ett gymnasieår på Svenska skolan i London. Men allt blir inte så bra som hon trodde. Det är konstigt med kompisarna speciellt med Bella, ännu värre är det med Mattias Bellas tvillingbror och Saras ex. De kan inte ens prata med varandra.

Första dagen hemma träffar hon tillråga på allt den nya grannen som driver konstant med henne. När Sara är så uttråkad på sitt liv bestämmer hon sig för att prova jujutsu. Det visar sig att den nya grannen Adrian också tränar jujutsu. Sakta men säkert närmar de sig varandra, men Adrian har en hemlighet. Han får mess hela tiden av någon, kan det vara en flickvän. Sara vet inte vad hon ska tro..

Dessutom vet hon inte hur hon ska kunna berätta för Mattias om Adrian. Sviker hon Mattias igen då?

Jag kan bli riktigt irriterad på Sara. Hon har grava hang-ups på Mattias. Ja, jag förstår att han var hnnes första pojkvän. Men hon kan ju inte rätta sitt liv efter honom när de inte ens variot ihop på ett år. Fast i och med att hon har varit utomlands så tror jag inte att hon fattat att tiden gått. För henne var det nyss de gjorde slut..

En bra bok är det iallafall. 🙂 Läs mer om Johanna Lindbäck och hennes böcker här.

by

Saker som aldrig händer

Jag tycker att Johanna Lindbäck är en av de bästa ungdomsförfattarna i Sverige just nu. Alla hennes tidigare böcker har jag plöjt genom  på minsta möjliga tid. De tidigare böckerna är:

  • En liten chock
  • Min typ brorsa
  • Tänk om det där är jag

 Saker om aldrig händer har jag fått vänta  på i flera veckor. Jag reserverade boken innan den hade kommit ut,och då hamnade jag som nr 7 i kön.

Boken handlar om Andreas som går sista året på gymnasiet. Sen föräldrarna skilt sig har han bott hos mamman i Luleå och varit hos pappan på helgerna. Men nu har hans arbetslösa mamma fått vikariat som sjukgymnast i Stockholm. Andreas flyttar alltså hem till pappan i Björsbyn. Men hans tjej Hanna börjar bete sig underligt. Är hon inte kär i honom längre? Samtidigt tar Andreas upp kontakten med sin f.d. bästis grannen Erik. Det är genom Erik han får reda på att Hanna synts med en annan kille. Hela Andreas värld rasar. Vem kan han lita på egentligen? Och hans så kallade kompisar, hur mycket visste de? Och Erik han är ju inte ärlig heller.  Kan man förlåta att någon ljuger för en när man blivit sviken förr?

Böckerna är realistiska. Det är sån´t som händer tonårskillar (och tjejer).  Det känns inte påhittat. Det är också skönt att huvudpersonerna har vanliga problem, inte alkoholiserade föräldrar, misshandel, anorexi eller någon form av missbruk. De är helt enkelt vanliga tonåringar.  Som fikar, kollar film, pratar, dricker te och tränar. De behöver inte bli dyngraka flera ggr í boken eller slåss. Det är bra att det finns såna förebilder i böcker också. Med det menar jag inte att detta är någon slags moralpredikan eller handbok i hur du ska leva. Killarna går ut och festar de med, men inte överdrivet mycket.  Slutet på boken är egentligen  inte ett slut. Man vet inte riktigt vad som kommer att hända. Men det är bara bra. Då kan man fantisera vidare på vad som händer huvudpersonerna.

Jag kommer att hålla utkik efter Johanna Lindbäcks nästa bok, när den nu kommer.

by

Sommarstugan

Har varit i sommarstugan och  badat och myst. En som inte myst så mycket är Lusse-katten. Elaka matte satte nämligen på innekatten sele och koppel och tog ut honom. Först var det intressant och spännande. Sen blev det bara hemskt när han lyckades trassla in sig i utemöblerna och välta dem. Då tycket Lusse att vi skulle åka hem! Men han lugnade sig framåt kvällen när han fick ligga i soffan och jäsa.

Jag hann hämta två böcker som jag reserverat på biblioteket också. Smaken av Muriel Barbery och Saker som aldrig händer av Johanna Lindbäck. Lindbäcks bok hann jag läsa ut under stugvistelsen. Ett inlägg om den kommer senare idag.

Sen fick jag ett sms om att en annan av mina reservationer var färdig att hämtas, nämligen Vilse i skolan av Ross W Greene.  Jag har även hunnit börja på Smaken. Den är mycket lovande.. Men jag hann inte läsa så mycket i bilen på väg hem. Lusse-katten blev lite hispig under resan och pep/skrek så fort jag försökte läsa. Jag måste klia honom under hakan hela resan. Som tur är så är den bara ca 8 mil.