Etikettarkiv: ungdomsbok

by

Legend

IMG_4488[1]

Det som en gång var västra USA är nu Republiken, en nation som ständigt befinner sig i krig med sina grannar.
Femtonåriga June är född i en elitfamilj i ett av Republikens rikaste distrikt, och hon får sin utbildning i Republikens högsta militära kretsar. Day, däremot, är född i slummen och är landets mest eftersökta brottsling. Men hans motiv är kanske inte så illasinnade som de verkar
June och Day är från två olika världar, och det finns ingen anledning till att deras vägar skulle korsas förrän den dag då Junes bror Metias mördas och Day blir huvudmisstänkt. Indragen i den ultimata katt-och-råtta-leken kämpar Day för sin familjs överlevnad, medan June söker hämnd för Metias död.
Men så upptäcker June och Day, i en chockartad vändning, sanningen om vad som har sammanfört dem. Och hur skrämmande långt deras hemland är berett att gå för att bevara sina hemligheter.

Legend måste väl vara en av de mest hypade böckerna i år, eller? Jag reserverade den på biblioteket när jag såg att så många bloggare och tidningar skrev om den. Måste ju kolla what all the fuss was about.

Nu är jag glad att ha läst den. Jag tyckte väl inte att den var ett mästerverk, men en riktigt bra bok. Man får följa de jämnåriga June och Day som växt upp under helt olika förutsättningar, men ändå har mycket gemensamt.

När alla barn är 10 år får de genomgå en prövning som bestämmer hur det ska gå för dem. I bästa fall får man en betald utbildning för att bli soldat och kämpa mot fienden. I värsta fall skickas man till ett arbetsläger och försvinner.

June är den som fått de bästa resultaten någonsin och är betraktad som ett underbarn. Day blev däremot underkänd med katastrofalt dåliga siffror och skickades iväg till ett arbetsläger, sas det..

Historien berättas omväxlande av June och Day. Det fungerar riktigt bra.

Mycket spännande bok. Det är tydligen den första delen i en serie. Nästa del heter Prodigy och den tredje heter Champion på originalspråk. Författare är Marie Lu.

by

Mycket bättre

IMG_4263[1]

Myran utsätts för en gruppvåldtäkt efter skolavslutningen av två av sina klasskompisar. Iskallt, grymt. För Myran blir året som följer värre än hon någonsin kunde tänka sig. Rädslan, polisförhören, rättegången. Hur ska hon kunna leva vidare som vanligt? Och hur ska hon kunna komma tillbaka till skolan där alla vet vad som har hänt?

Trots att boken är så kort lyckas författaren med att beskriva det som händer Myran innan, under och efter våldtäkten. Den ger en bra beskrivning på vad som händer när man undersöks efter en våldtäkt och hur polisen jobbar.  Det är riktigt obehagligt när de beskriver skadorna hon fått av våldtäkten.

Myran får det hemskt jobbigt i skolan när den börjar igen. Många tycker att hon får skylla sig själv. Hon var ju full, hade kort kjol och följde med två killkompisar hem. Det riktigt otäcka är att folk på riktigt resonerar så. Såg en tråd på flashback där en kille skrivit: Om en tjej har kort kjol som slutar strax nedanför musen och en tajt tröja som smiter åt kring tuttarna så får hon skylla sig själv!  Vad fan! Kan man inte behärska sig som kille så får man för fan låsa in sig i ett källarförråd eller skära bort en viss del av sin anatomi. Jag köper inte det där med att inte kunna behärska sig. I såfall skulle det ju vara en massa våldtäkter på stränderna när tjejer går i bikini eller på nudiststränderna. Men så är det väl inte? Nej just det!

Boken är mycket lättläst och det är ju bra. Då kanske fler ungdomar läser den. Det är en bok om ett viktigt ämne och kan mycket väl användas i skolundervisningen med lite äldre elever. Bra bok att diskutera kring.

Jag var ju lite trött på författaren Christina Wahldén men gav henne en ny chans. Det är jag glad för. Men Kort kjol är hennes debutroman. Time Will Tell om det blir några fler böcker lästa som är skrivna av Christina Wahldén. Hon skriver ju engagerande böcker som behandlar viktiga ämnen. Men ibland blir det lite för enkelt språk och lite för enkel handling. Det blir för svart/vitt.

 

by

Vi måste sluta ses på det här sättet

IMG_4261[1]

Jag är ett stort fan av både Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker. Klart jag måste läsa en bok som de skrivit tillsammans!

Hanna går sista året på gymnasiet. Hon är ganska skoltrött och längtar efter studenten. För efter den är avklarad ska hon åka med Märta till Paris där livet ska börja.
Men så träffar hon Jens vid bardisken i en fullmockad krog. Hans kompis är en idiot, men Jens är trevlig. De träffar på varandra igen på tunnelbanan hem. Sedan följer Hanna med Jens hem. Men morgonen efter måste han sticka iväg till sitt ex med dotterns astmamedicin och Hanna får släppa ut sig själv. Tyvärr glömmer hon att skriva en lapp med sitt telefonnummer.

Men när skolan börjar igen efter jullovet dyker Jens upp igen, som assistent till en kille i hennes klass. Hur ska de nu bete sig? Ska de inte låtsas om varandra eller?

Vartannat kapitel är skrivet ur Hannas respektive Jens synvinkel. Det fungerar jättebra. Jag tycker om dem bägge två. Visst är Hanna lite väl naiv ibland när hon inte förstår vad ett litet barn innebär. Att hon inte fattar att Jens inte kan ta en fika med henne efter skolan de veckor han har sin dotter. Eller att hon inte fattar att man inte presenterar nya personer för barnen så tidigt i ett förhållande.

Men Jens är också ganska naiv själv och rädd. Han vågar ju inte berätta om Hanna för någon. Inte ens för sin bästa kompis. Sedan håller hann ju sina options öppna så att säga. Han vill inte bestämma sig för något. Tänk om det skulle funka med exet?

Om jag ska klaga på något är det att Märta som Hanna ska åka till Paris med känns som en mycket blek bifigur. Man vet inget om henne förutom att hon jobbar. Är hon äldre än Hanna? Hur lärde de känna varandra? Man förstår ju att Hanna inte är bästa vän med sin gamla ”bästis” längre, men är Märta den nya ”bästisen”? Varför då?

Det skulle vara intressant att veta vem som skrivit vad. Jag har mina misstankar..

En riktigt bra bok allt som allt. 🙂

Lisa Bjärbo har tidigare skrivit:

  • Det är så logiskt alla fattar utom du
  • Allt jag säger är sant

Hon har också skrivit några barnböcker.

Johanna Lindbäck har skrivit:

  • En liten chock
  • Min typ brorsa
  • Tänk om det  där är jag
  • Saker som aldrig händer
  • Välkommen hem
  • Som om jag frågat
by

Ingen stark debut

IMG_4124[1]

Haven är en 15-årig tjej med flera problem.

  • Hennes föräldrar har skilt sig och nu ska hennes pappa gifta om sig med en 26-åring. Haven måste naturligtvis gå på bröllopet.
  • Hennes mamma har fått en ny väninna som drar med henne på nya grejer. Mamman ska också åka till Europa.
  • Hon är otroligt lång och smal.
  • Hennes 21-åriga syster Ashley ska också gifta sig. Allt handlar om henne och hon är inte alls snäll mot Haven.

Allt känns jobbigt. Men då dyker Ashleys ex Sumner upp. När Ashley var ihop med honom var hon gladare och trevligare mot Haven. Dessutom gillade både deras mamma och pappa honom. Allt var mycket bättre när Sumner var med i bilden. Iallafall enligt Haven. Men är det riktigt sant? Och varför tog det slut mellan Sumner och Ashley.

Jag har också läst Keeping the Moon av författaren Sarah Dessen och den var mycket mer välskriven. Här är det ytligare karaktärer, fattigt språk och saknar ett riktigt driv.  Det är Dessens första utgivna bok.  Jag hoppas att hennes andra böcker är bättre än den här. Jag har Lock & Key och Someone like You hemlånade från biblioteket.

by

Keeping the Moon

20130818-220209.jpg

Colie och hennes mamma brukade flytta från stad till stad. De var båda överviktiga innan hennes mamma vände på hela sitt liv och gick ner i vikt. Hon började leda pass på gymmet och blev tillslut så populär att hon fick ett eget träningsprogram på tv. Nu är hon en träningsgurun Kiki Sparks!

Colie får tillbringa sommaren hos sin moster Mira när hennes mamma är på världsturné med sitt nya viktminsknings-/träningsprogram. Colie har gått ner en massa i vikt under de senaste året men hon är fortfarande mobbad i sin skola. Mobbarna säger att hon är en slampa och kallar henne för hole-in-one.

Men Colie kommer att uppleva en sommar som förändrar hela hennes liv. Hennes moster är väldigt annorlunda och har en inneboende, Norman, som är en konstnär. Colie tycker att han är ganska knäpp. När hon följer med honom för att lämna några böcker på biblioteket så hamnar de istället på fiket som Norman jobbar på. En busslast med turister dök upp oväntat och Morgan (tjej) och Isabel som jobbar där behöver hennes hjälp. Det går så bra att hon börjar jobba där.

Morgan och Isabel har känt varandra hur länge som helst. Men Morgan är ihop med en baseballspelare som mer eller mindre behandlar henne som skit. Hon har jämt ursäkter för hans beteende. I de här två tjejernas sällskap lär sig Colie vad riktig vänskap är och hon börjar se sig själv i ett annat ljus.

En lättläst bok. Den har ett bra budskap egentligen. Att man inte ska låta folk trampa ner en, men det är lätt sagt. Är man på botten och har blivit mobbad är det svårt att ta sig upp. Sen tror jag inte att det räcker med en bättre hårfärgning och ögonbrynsplockning för att Colie se att hon är fin. Jag irriterar mig också på att hon har en piercing , svarta kläder och lyssnar på arg musik, det verkar vara synonymt med att vara deprimerad och utsatt. Nja..

Keeping the Moon kom ut 1999 och  är i allafall ganska välskriven och jag kan tänka mig att läsa fler böcker av författaren Sarah Dessen.  Hon har också gett ut:

  • That Summer 1996
  • Someone Like You  1998
  • Keeping the Moon/ Last Chance 1999
  • Dreamland 2000
  • This Lullaby 2002
  • The Truth About Forever 2004
  • Just Listen 2006
  • Lock and Key 2008
  • Along For the Ride 2009
  • Infinity (novell) 2010
  • What Happened To Goodbye 2011
  • The Moon and More 2013

Alla hennes böcker brukar klassas som YA (Young Adult) alltså ungdomsböcker. Men jag tycker absolut att man kan läsa dem även om man inte är nån ”ungdom”.

by

Magiskt och riktigt skrämmande

I en värld av sällsamma skuggväsen, undangömda kråkslott, en bottenlös näckrosdamm och en uråldrig maktkamp söker Tilda sanningen: Vad hände med Tildas försvunna mormor? Vem ligger bakom den ondskefulla stämningen vid sjön? Hur känns det stora kärleken? Och vem är Tilda själv egentligen?

Det här är en helt otroligt bra bok. Riktigt otäck! Magisk, spännande och full med gammal folktro. Jag gillar speciellt att den tar upp Hårgadansen som sägs ha hänt bara några mil från där jag växte upp. Jag älskar beskrivningen av älvor, vättar, tomtar, mylingar och den otäckaste av dem alla – häxmästaren.

Amanda Hellström har ju tidigare skrivit vuxenböckerna om Maja Grå; Styggelsen, Tistelblomman och Döden på en blek häst. Jag väntar under mossan är hennes första ungdomsbok. Men den passar lika bra till vuxna. Så otäck, och så bra berättad. Jag var verkligen med hela tiden och såg det Tilda såg.

Ni måste läsa den om ni inte redan gjort det.

Sen är ju bokens framsidan så otroligt fin också! Eller hur?

20121217-221630.jpg

by

Något av en besvikelse..

När jag hittade Randa Abdel-Fattahs bok 10 saker jag hatar om mig själv på biblan måste jag låna den. Hennes debut som ungdomsförfattare ” Ser mitt huvud tjockt ut i den här?” var en riktig höjdare. Den handlade om en tje som ville börja använda slöja, och motståndet hon mötte från sina vänner och sin familj som följd av sitt beslut. Den utspelade sig också i Australien.

10 saker jag hatar om mig själv handlar om Jamilah en muslimsk libanes-australier som försöker få sitt liv att fungera. I skolan är hon Jamie en helt vanlig australiensisk tjej, hon har till och med blonderat sitt hår och skaffat blå kontaktlinser för att inte avslöja sig.  Men allt blir ohållbart när hon förväntas gå på skolbalen som Jamie och uppträda med sitt band som Jamilah.

I skolan förnekar hon helt sitt ursprung och känner sig dragen till en kille som visar rasistiska tendenser. Allt för att hon ska accepteras. Hon vägrar att gå med sin storasyster på stan eftersom hon använder slöja.

Jamilah har svårt att accepetera sin stränga pappas regler. Hon får inte göra något, medan hennes bror får göra vad som helst. Den enda Jamilah kan prata med om sitt dubbelliv är John en chatkompis. Men hela hennes liv kommer att ändras snart. På gott och ont..

Boken är inte alls på samma nivå som debutboken. Den berör inte lika mycket. Jag tycker att den är väldigt stereotyp. Och motsägelsefull. Jag menar varför kan hennes äldre syster nästan göra vad som helst medan Jamilah inte får det? Trots det är boken inte så dålig. 3/5