Måndag, första dagen på högstadiet. Moa vet inte hur hon ska överleva tre år av fångenskap, tillsammans med alla idioter. Efter det som hände i somras pratar ingen i klassen med henne. Utom för att säga hur mycket de hatar henne. Tur att det finns annat i livet än den grå verkligheten i Hellnäs. Som Edward, till exempel.

Moa har stått up för en tjej som blev utsatt för något aav några av de populära killarna på skolan. nu är hon helt utfryst. Ingen vill ha med henne att göra. Några vidriga tjejer i klassen mobbar henne och misshandlar också henne. men Moa berättar inget för någon. Så komer en ny tjej till skolan. En tjej som inte verkar bry sig om tjejernas intrigerande. Som inte skäms för att säga att hon varit hos en psykolog. En tjej som verkar bry sig om Moa.

Det gör ont att läsa om hur ensam Moa är och hur ingen i hennes närhet märker det. Det här med att Moa skapar en alternativ verklighet med Edward (jag antar att han är någon kändis som jag inte känner till) är faktiskt inte så konstigt som det låter. Jag hade själv riktigt bra fantasi i tonåren och kunde drömma ihop liknande scenarion, men inte på grund av samma anledningar.

Jag gav boken tre stjärnor på Goodreads från början men jag funderar på att höja till fyra stjärnor.

Författaren heter Märta Söderberg och detta är hennes fjärde ungdomsroman.