En smakebit på söndag: First-Time Caller

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag.  Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Mia på Mias bokhörna har blivit den nya samlingspunkten för våra smakebitar.

Veckorna går otroligt fort. I måndags var jag till Furuvik med Mya, Theo och Thor. De har fått dit en röd panda som vi försökte kolla på. Den satt jättehögt upp i ett träd.

Jag har kollat lite på fotbolls-VM också och har läst Ironwood av Michael Connelly, Tre Varv Motsols av Per Faxneld och Jack öde (samlingsvolym med fyra böcker) av Martin Olzark & Anna Sandler. Sen har jag lyssnat på mer än hälften av My Heart is a Chainsaw av Stephen Graham Jones. Jag har deltagit i Summerween.
Igår var jag med en kollega på en annan kollegas 100 årsfest (hon och hennes man har fyllt 50 år). Vi kom dit klockan tre  och åkte inte hem förrän vid ett. Då hann vi ha sex-kamp, tipsrunda, musikquiz, äta en massa gott och dricka gott, kolla på matchen mellan Norge och England och sjunga karaoke. Det var väldigt fint väder och otroligt varmt där ett tag så jag vet inte hur mycket vatten och läsk jag drack förutom något glas vin. Vi hade i alla fall en supertrevlig dag och kväll.
Idag har vi varit hemma förutom en sväng till affären. Sen så ska en kompis komma hit på fika en vän komma hit på fika ikväll.

Denna veckas smakebit kommer från First-Time Caller av B.K. Borison, från sidan 1:

Love is a lie.
A least, that’s what the sign above the door tells me. It’s written in large looping letters. Little herts dotted along the edges and a lipstick mark in the bottom left corner. It looks like a sign that should be hanging crooked in the hallway of a high school, not boldly declaring the decline of humanity during the morning rush at a coffee shop.