Etikettarkiv: Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett

by

Och jag saknar dig mest hela tiden

Höstterminen ska precis rulla i gång när Elsa ställs inför möjligheten att börja på ridgymnasium. Japp, ett sådant med hästar. I Varberg! Det vill hon inte alls, hon vill bli veterinär och stanna hemma i Luleå. Men betygen har störtdykt i nian, och enda chansen att överhuvudtaget komma in på naturprogrammet är att flytta. Grejen är den: Elsa har inte ridit. Någonsin.

Hon skriver till sin bästa vän Agnes och berättar om långdistansförhållandet (läs: 130 mil långt) med kärleken Wille, om superjobbiga roomien Signe, om att överleva stalltjänst och träffa nya vänner i stugbyn.

Men något är inte som det ska. Elsa vet det, men det är svårt att sätta ord på. Svårt att veta vem som orkar lyssna. Sakta släpper hon in Emmie, och när vinter blir till vår börjar hon förstå vad hon egentligen känner…

En fin bok om att leva med sorg och att försöka gå vidare.. Direkt från bokens början förstår en att något hemskt har hänt med Elsas bästa vän Agnes i och med att vi bara får se Elsas brev till Agnes
Jag tyckte om Beskrivningarna av Elsas familj och hur de var mot varandra.
Boken är också riktigt rolig på sina ställen. Speciellt kring att det att Elsa går på et ridgymnasium och aldrig varit i närheten av en häst.

Jag har tidigare läst författaren Annelie Adamsdotters förra bok Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett.  Och jag saknar dig mest hela tiden fick fyra stjärnor.

by

Med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett

Kära Gud. Jag ber dig. Av hela mitt hjärta. Av allt jag äger.

Av … fan.

Jag önskar att jag kunde erbjuda dig någonting i utbyte, men jag tror inte att du vill ha min samling vintage-hattar eller udda vinylskivor från Erikshjälpen. Ingen pryl är good enough för den här förhandlingen.

Inte den här gången.

Inte med knäppta händer på Pressbyråns kundtoalett.”

Pastorsdottern Hilda läser sista terminen på gymnasiet när hon upptäcker att hon är gravid. Inte optimalt med tanke på hur stor roll kyrkan spelar i Hildas familj, och det faktum att hon inte vet vem som är pappa till barnet…

Via humoristiska och brutalt ärliga böner följer vi Hildas resa under nio månader medan hon tacklar komplicerade kärleks- och familjerelationer, en pandemi och försöker att bestämma vem som ska ”få bli” pappa till hennes ofödda barn.

Jag gillade boken om Hilda som verkligen lyckats krångla till det för sig. Men jag blev väldigt illa berörd över hennes ”relation” med sin samhällskuskapslärare. Vilken äcklig jäkel! Snacka om att utnyttja någon i beroendeställning. Hon tror ju att hon är kär i honom och att han älskar henne. Vilket äckel!

Boken är skriven av Annelie Adamsdotter och fick 3,5 stjärnor på Storygraph.