Carl Cronhammer bad aldrig om den monstruösa gåva som skänkts honom, lika lite som han önskar sig den tillvaro gåvan kräver av honom. Med sin penna förmedlar han en fasansfull och brutal berättelse om sitt liv och den omättliga blodtörst som driver honom. Samtidigt är det en gripande och nervpirrande resa genom århundradena, ett äventyr om ett löst sammansatt sällskap som varit aktivt under så lång tid att deras ursprung och historia har gått förlorade  – till och med för dem själva.

Boken berättar dels om Carl Cronhammer men också om Blakki och Blanka. De två levde som människor på vikingatiden och bodde i Frankrike när Blanka blev överfallen av en nattgäst. Hon insjuknade kort därefter och tappade allt sitt hår och även sina tänder innan hon avled. Blakki var galen av sorg över hustruns död och vägra de att begrava henne. Så  vaknar hon plötsligt till liv igen. Men hon är förändrad. Snart går Bakki genom samma sjukdom som leder till hans död och pånyttfödelse.

Boken var lite trögläst. Det var för mycket historiska beskrivningar. Det kändes som om jag läste en faktabok. Jag blev inte riktigt klok på berättarstilen. Kanske var det så enkelt som att den inte passar mig. Jag gav boken 3 stjärnor på Goodreads och läste den till Vampyrbokcirkeln.

Men jag tyckte om att den hade en del  nya vinklingar på  vampyrer. Alla vampyrer är inte vackra och smarta. De allra flesta får olika defekter och är galna.

Författaren heter Peter Erik Du Rietz.