En otäck bok!

”Med avskurna halsar hittas två små barn och deras filipinska mor i sitt hem på Södermalm i Stockholm. Barnens svenske far blir  genast misstänkt – en deprimerad förtidspensionär som lever avskärmad från samhället.

Medan spaningsgruppen sliter med utredningen, känner kriminalkomissarie Conny Sjöberg hur hans eget liv är i gungning – han kan inte förtränga den rödhåriga kvinnan i sina drömmar. Hans kollega Petra Westman plågas  också av grubblerier. Vem är Den andra mannen, han som våldtog henne på ett osedvanligt utstuderat sätt?

Hammarbypoliserna är hårt pressade av morden,t. när de dessutom får en kidnappningshistoria i knät.
Kanske ska svaren sökas någon helt annanstans i en helt annan tid? Kanske en solig majdag när en kvinna stannar vid en kiosk för att köpa godis till de två små pojkarna som leker i baksätet..

Så står det på baksidan av Carin Gerhardsens Vyssan lull, den tredje delen i Hammarbyserien.  Ibland tycker jag att såna här baksidetexterr avslöjar alltför mycket. Tur då att jag inte läser dem så noga.

Boken är precis som de tidigare spännande och har ett högt tempo. Den är riktigt otäck. Mycket blod, barn som far illa och annat hemskt.  Den handlar mycket om skuld och hur den och oförmåga att förlåta kan förstöra livet för så många..

Min favorit är Jamal Hamad, men hans kollega Petra Westman är också bra. Om än väl godtrogen för att vara en polis som blivit utsatt för det hon utsatts för. Eller inte godtrogen heller, enkelspårig. Hon har bestämt sig för att Jamal, hennes kollega och kompis, haft något att göra med våldtäkten hon utsattes för. Varför kollar hon inte upp det innan hon bestämmer sig?

Nu ska jag in och reservera nästa bok i serien, Helgonet. Och det är lika bra att erkänna en gång för alla: Jag gillar deckare, iallafall av vissa författare. 🙂 De två tidigare böckerna heter Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn.

Mamma. pappa, barn

 (bild från www.pocketblogg.se)

Mamma,pappa, barn är den andra delen i Carin Gerhardsens Hammarbyserien. Precis som den tidigare boken, Pepparkakshuset, handlar det om några poliser från Hammarby i Stockholm som utreder mord.  Kriminalkomissarien Conny Sjöberg, en 5 barns far som plågas av mardrömmar, Petra Westman en ung lovande polis som blivit utsatt för en våldtäkt och som nu får anonyma telefonsamtal mitt i natten och hennes kollega Hamad.

Denna gången hittas en 16-årig flicka mördad på en toalett på en Finlandsfärja. Kvar finns hennes 14åriga syster som tagit sig vatten över huvudet och befinner sig i stor fara. Ungefär samtidigt hittar polisen Petra Westman ett svårt medtaget spädbarn under sitt joggingpass. I närheten hittar hon en död kvinna utan id-handlingar. Och Hanna, en 3-årig flicka vaknar ensam i lägenheten. Mamma och lillebror verkar ha gett sig av och pappa är i Japan på tjänsteresa. Tiden går hur ska Hanna klara sig?

Boken har ett högt tempo som får mig att hetsläsa genom den. Den är mycket otäck. För att det handlar om barn som far illa och för att det handlar sexuellt utnyttjande. Både i form av pedofili, prostitution, sexuella trakasserier och våldtäkter. En riktigt hemsk bok. Slutet gör att jag vill läsa näst bok omedlebums. Ska in på bibblans hemsida och reservera den nu.  Carin Gerhardsen är verkligen en bra författarinna. Jag som inte är ett stort deckarfan stormgillar denna serie.