Percy Jackson and the Titan’s Curse är den tredje delen i serien.

Allt börjar med att Percy, Annabeth och Thalia försöker hjälpa Grover med att få med ett par syskon från en privat militärskola. Naturligtvis går det åt skogen på en gång och av en händelse råkar de upptäcka ett annat problem. De hamnar mitt i en strid och Annabeth kidnappas. Dewt är någon som kallar sig för Generalen som orsakar problemen och de förstår att deras f.d. klasskompis halvguden Luke har ett finger eller varför inte hela handen med i spelet. Men han har nog tagit sig vatten över huvudet.

Gudinnan Artemis och hennes jägarinnor (det är ju bara tjejer som färdas med henne) dyker upp. Om en flicka svär lojalitet till Artemis så får hon evigt liv, men hon får aldrig bli förälskad.
De två syskonen som Grover och Co räddade är Nico och Bianca. Bianca blir en jägarinna, men sedan försvinner Artemis. Det verkar som om hon också blivit kidnappad. Thalia, Zoe (som är den som står under Artemis i rangskalan hos jägarinnorna) och Grover får uppdraget att leta reda på henne. Percy får inte följa med. Men när har han någonsin lyssnat på vad auktoriteter säger?

Det blir en fartfylld resa med mytiska djur, titaner och kanske lite knoppande kärlek.

Jag tycker verkligen om den här serien. Den är så otroligt rolig. Jag skrattade högt flera gånger. Sedan var det också riktigt sorglig på sina ställen. De grekiska gudarna som är föräldrar till Percy och hans vänner framställs inte som några idealföräldrar precis. Riktigt själviska och hjärtlösa är de ibland.

Jag kommer absolut att läsa vidare i serien. Det känns som om böckerna blir mörkare och mörkare. Vi närmar oss profetians uppfyllelse.