Smakebit på søndag: Redemption Point

På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Första veckan tillbaka på jobbet efter  påsklovet var intensiv som vanligt. Nu är nästan alla barn tillbaka i skolan igen. All undervisning ska fungera trots att vi ska hålla avstånd och det ska tvättas händer hela tiden. Barn är barn så de glömmer ju hela tiden och måste påminnas. Att hålla 2 meters avstånd hela tiden är en omöjlighet.

Igår var jag till brorsan och Mya igen. Mamma och pappa hade åkt ner också och vi fikade och grillade. Så jag var alltså utomhus i flera timmar. I solen var det varmt och skönt, men när den gick i moln var det betydligt kallare.

Jag har läst ut förra veckans smakbit Restore Me och fortsatt i serien. Tur att de finns att läsa genom Storytel. Så jag har även läst yt Defy Me och börjat på den sjätte och avslutande delen Imagine Me som jag hoppas hinna läsa ut idag. Men denna veckas smakbit kommer från en bok som jag påbörjade förra veckan; Redemption Point av Candice Fox, från sidan 55:

Det börjar alltid med en osäker min. Eller att de lägger huvudet på sned och snörper på munnen. Fortsätter stirra, även när jag tittar bort. Jag känner deras blickar, känner att de studerar näsan, käkens form under skägget, den stora handen som jag lutar mot pannan i ett försök att hindra dem från att bläddra vidare i minnet tills de hittar mitt ansikte och kommer på var de har sett det. På nyheterna, i tidningarna, på nätet, i någons Facebook-flöde. Eller kanske på samtliga ställen.