På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers! Just nu verkar Astrid Therese ha en paus men jag fortsätter att dela en smakebit ändå.

I veckan har vi haft FN-storsamling där treorna läste egenskrivna dikter och hela skolan sjöng några sånger tillsammns. Andreassalen pyntades med flaggor som våra elever gjort. De hade fått välja vilken flagga de ville.
I fredags var flera elever och lärare utklädda och det var Halloweendisco. Ettorna hade sitt Halloweenmy i sina klassrum med Scooby Doo, pyssel, popcorn och dans.

Sen på kvällen var jag på AW med kollegorna. Vi började med att äta på Texas Longhorn. God mat! Sen gick vi ner på Olearys där vi spelade shuffle board. Jag är inte bra på det. Sen hade vi bokat karaokerummet en timme. Det var också kul!
Sen kom sambon och hämtade mig och skjutsade hem några kollegor.

Igår var vi bara hemma och latade oss. Jag kollade på olika booktubes och läste. Jag läste Portalträdet del 1 (Norrsken #5) av Malin Falch, Supernova (Amulett #8) och Vågryttare (Amulett #9) av Kazu Kabuishi och Pine av Francine Toon. De tre första är graphic novels för barn så de var väldigt lättlästa.

Idag har vi krattat löv och släng dem i bostadssföreningens container. Snart ska vi åka upp till mina föräldrar och fira pappa som fyller år imorgon.
Denna veckas smakebit kommer från en riktig hyllvärmare, Sunshine av Robin McKinley. Från sidan 12:

I sat  on the sagging porch, swinging my legs and feeling the troubles of the day draining out of me like water. The lake was beautiful: almost flat calm, the gentlest lapping against the shore, and silver with moonlight. I’d had many good times here: first with my parents, when they were still happy together, and lateron with my gran. As I sat there I began to feel that if I sat there long enough I could get to the bottom of what was making me cranky lately, find out if it was anything worse than poor-quality flour and a somewhat errant little brother. 
I never heard them coming. Of course you don’t, when they’re vampires.