”Jessamy är åtta år, en flicka med livlig fantasi som älskar Shakespeare och att gömma sig i ett skåp. Under en resa till moderns familj i Nigeria lär Jessamy känna flickan Titiola, som håller sig gömd på hennes farfars gård, TillyTilly, som Jessamy kallar henne, är en charmerande blandning av hemliga Mållgan och Pippi Långstrump. Jessamy och TillyTilly leker intensivt, och skiljs med saknad.
Det konstiga är att när Jessamy återvänder till England dyker TillyTilly upp där också. Hon blir alltmer krävande och hotfull. Allt hon gör får Jessamy skulden för. Den soliga vänskapen blir tillslut bara fasansfull.
Helen Oyeyemis Ikarosflickan är en sällsam blandning av psykologisk studie och skräckroman men lika mycket en skildring av att vara kluven mellan två kulturer. Ett möte mellan engelskt radhusliv och nigeriansk folklore.”
Boken är så himla obehaglig. Jag visste inte riktigt om TillyTilly är ett spöke eller bara ett hjärnspöke. I vilket fall som helst är hon mycket obehaglig. Det riktigt kryper i mig när jag läser. Sen förstår jag mig inte riktigt på mamman och hennes sätt mot sin dotter. Pappan verkar vara en riktig toffel i allafall. Det här är en bok som jag kommer att komma ihåg länge.
[…] Ikarosflickan – Helen Oyeyemi juli 352s (biblioteket) […]
Läste också ”Ikarosflickan” för inte så längesedan! Håller med om att den är lite otäckt krypande. Jag tolkade boken och Tillytilly som en psykisk demon hos Jessamy. En andra personlighet som visar på ett stört beteende. Den tolkningen var för mig otäckare än om Tillytilly var en egen individ som bara Jess kan se! En bok som stannar kvar! Absolut!!