Jag tyckte mycket  om Christoffer Carlssons debut Fallet Vincent Franke, men jag älskade Den enögda kaninen! Den var på min top 10 lista över de bästa böckerna jag läst under 2012.

Nu har jag alltså läst Den osynlige mannen från Salem och jag gillar den nästan lika mycket som Den enögda kaninen.

Det är slutet på sommaren och en ung kvinna hittas skjuten till
döds i ett härbärge för Stockholms hemlösa. Tre våningar upp
vaknar polisen Leo Junker i sin lägenhet av sirenerna.
Nästan tjugo år tidigare, under sin uppväxt i förorten Salem,
möter den unge Leo två personer som för alltid kommer att
stanna hos honom: John och Julia Grimberg. John och Leo blir
vänner, Leo och Julia blir något mer. Och i bakgrunden, i skuggorna,
skymtar också en person till. Någon som kommer att
förändra allt.

Det är slutet på sommaren och i utkanterna av Stockholm – i
förfallna förorter, slitna lägenheter och mörka bakgator – börjar
sökandet efter en gärningsman, där varje steg framåt endast
leder längre in i en labyrint, skapad av någon som inte går att
fånga. Någon som har lyckats med det omöjliga, och gjort sig
själv osynlig.

Precis som i Den enögda kaninen så är det en mycket olycksbådande stämning. Boken berättas i dåtid och nutid och man förstår att Leos förflutna och mordet hör samman på något ohyggligt sätt. Riktigt otäckt och så välskriven.