Boken heter Gentlemen and Players på engelska. Är det samma sak som Gentlemän och spelare? Jag tycker inte det.. Redan på första sidan står ett ordspråk Lev hårt, spela hårt… Nja Live hard, play hard har välminte riktgt samma betydelse som det eller?

Skitsamma. Jag har läst Choklad, Underströmmar och En doft av apelsin av författaren Joanne Harris. Den här är inte lik någon av dem. Det är en sorts skruvad thriller/deckare om att ta ut hämnd på en gammalprivatskola, S:t Oswalds och personalen som jobbade där. Det är meningen att man ska bli överraskad på slutet. Men jag listade ut allt redan på de första sidorna. Jag fick en känsla kan man säga och blev tvungen att bläddra bakåt.

Det nya skolåret har just börjat på S:t Oswalds, en gammal och välrenommerad internatskola för pojkar i norra England. Både personalen och eleverna känner en fläkt av förändring – en ovälkommen förändring. Kostymnissar, meningslöst pappersarbete och IT är det som gäller, och Roy Straitley, en excentrisk latinlärare som hör till inventarierna på S:t Oswalds, börjar till sist överväga att gå i pension, om än motvilligt.
Men under revirstriderna, gnabbet och de vardagliga kriserna på skolan ruvar en mörkare hemlighet. Ett bittert agg, intensivt odlat men väl dolt under tretton år, är på väg att flamma upp. Vem är den mystiske insidern vars grymma practical jokes gradvis övergår i terror? Och hur kan en gammal, nästan bortglömd skandal bli den sten som får jätten Goliat på fall?

Historien är lite väl överdriven. Den kunde ha varit riktigt bra, men nu blev det för mycket. Inte en av mina favoritböcker av Harris.

Apropå inget. Hur bestäms vilken färg inbundna böckers framsida ska ha och färgen på insidan?

Jag tycker inte att den där färgkombinationen fungerar så bra…