Jag har gått och klappat på den här boken när jag varit på Akademibokhandeln. Jag ville läsa den men jag visste inte om jag skulle tycka om den. Därför tvekade jag att köpa den. På biblioteket var väntetiden sjukt lång, över 50 st före.. Men så var jag in på biblioteket i jobbstaden och där stod den på hyllan för böcker med en  veckas lånetid!

Alla vet väl egentligen vad boken handlar om?

Miriam är nu 85 år och ska firas av familjen. Men hon chockar alla med att säga Jag heter inte Miriam. Sonen och svärdotterna viftar bort uttalandet med att hon var lite förvirrad efter tuppluren, men sondottern frågar farmor vad hon menade medan de tar en promenad. Svaret chockar henne..

Vi får följa den unga flickan Malika som blev Miriam. Som egentligen var rom och som skickades till koncentrationsläger tillsammans med sin lillebror. Hur alla såg ner på romerna. Till och med judarna.  Malika blir Miriam när hennes egen klänning blir förstörd under transporten från ett koncentrationsläger till ett annat. För att slippa bestraffningar tar hon en död fånges klänning. En klänning med en gul stjärna på istället för en brun triangel.  Det är fruktansvärt att läsa boken. Så välskriven med ett sådant hemskt och skrämmande innehåll.

Jag fick lära mig många saker som jag inte visste om. Som zigenarupproret i koncentrationslägret. Jag visste inte att de som kom med de vita bussarna bara fick stanna om de inte var romer. Att romer hade inreseförbud i Sverige ända från 1916 till 1954! Det hade jag inte en aning om heller.

Det här är en bok som alla borde läsa. En verklig ögonöppnare. En av de bästa böckerna jag läst i år.

Jag har inte läst något av Majgull Axelsson förut, men jag har Aprilhäxan stående i bokhyllan.