Visst är framsidan fin?!

 

Norrsken är Frida Skybäcks tredje roman. Precis som de tidigare böckerna är Norrsken en historisk kärleksroman. Jag har läst hennes två tidigare böcker Den vita frun och Charlotte Hassel och haft mycket olika åsikter om dem.

Boken handlar om Cecilia Stiernfors som återvänt hem till herrgården Rosenlund. Men honnär inte längre samma person. Som läsare vet man inte riktigt vad som hänt, men man märker att hon mer eller mindre är utstött av sin familj. Hennes pappa låtsas inte om henne, hennes mamma är kall mot henne, systrarna verkar vara enade mot henne och Cecilia får inte träffa sin lillebror.

Boken berättas omväxlande i nutid och dåtid. I vartannat kapitel är det nutid och i vartannat är det dåtid och Cecilia själv berättar. Men det är ganska luddigt när Cecilia själv berättar eftersom hon inte riktigt vet vad som händer. Men som läsare förstår man ju mycket mer än Cecilia gör.

Cecilia längtar efter och väntar på sin ungdomskärlek Ludvig som svek henne så. För att få ordning på sina tankar om vad som verkligen hände skriver hon ner dem. Tillslut blir det en bok.

Föräldrarna vill att hon ska giftas bort så snabbt som möjligt. De hittar en lämplig kandidat i adelsmannen Jacques Rosseau. Kanske den mest osympatiske mannen någonsin. Ett riktigt svin rent utsagt.  Men det är så i den här boken. Nästan alla människorna i Cecilias närhet är  elaka och manipulativa. Hennes mamma är riktigt hemsk. Hon får migrän eller andra sjukdomar så fort hennes barn ville någonting. En typisk tyrann som alltid vill vara i centrum.

Boken är en riktig sträckläsningsbok som jag läste ut på en eftermiddag. Vad jag förstår så är det här första delen i en serie. Det märks verkligen. Det känns som om hela boken är en riktigt lång inledning till en serie. Inte på ett dåligt sätt. Men det  slutade lite för abrupt för min smak. Jag hoppas verkligen att man får veta mer om Cecilias öde i nästa bok. Tror den ska handla om en av de andra systrarna. Men lämna inte Cecilia så här.

Boken visar på ett mycket realistiskt sätt hur utsatta kvinnor var på 1800-talet. Hur lite de hade att säga till om i sina egna liv. Det var bara att finna sig. Det gällde även de högre klasserna eller kanske speciellt de. Här ska familjens ära och framtid säkras till varje pris. Usch, slutet är riktigt hemskt.

Jag kommer absolut att läsa nästa bok i serien. Den här var mycket bättre än Charlotte Hassel.

En varning dock till er som tror att det här är en bok i samma stil som de Simona Ahrnstedt skriver. Det är inte en romancebok, det här handlar mer om Cecilia och hennes liv. Visst finns det män men det är inte kärlek av samma slag som i Ahrnstedst böcker.

Tack till Forum för rec.ex!