Eftersom detta är den femte delen i Emma Sköld-serien så kommer den innehålla spoilers för tidigare delar i serien. Läs vidare på egen risk.
Boken börjar med att den unga tiggerskan Soraya vaknar av att tre män har mördat hennes vän Razvan. Hon flyr för sitt liv medan männen springer efter henne. Hon kommer undan men vet inte vad hon ska ta sig till. Men mordet på Razvan är varken det första eller det sista mordet på tiggare i Stockholm. Det är en liten grupp poliser som tagit lagen i egna händer. De vill stoppa tillströmningen av tiggare till Sverige. De vill skrämma bort dem.
Det är dags för minnesstund för Emma Sköld. Hela kyrkan är full med vänner, familj och poliskollegor. Emmas pappa f.d. polischefen Evert verkar ha klappat ihop helt. Han har svårt att umgås ens med sin hustru och dotter. Dessutom är dotterns mördare på fri fot. Han försöker utreda själv. Men han har stora hemligheter.
Hillevi, som var Emmas killes ex , är på fri fot sedan hon rymde när hon skulle transporteras från häktet. Det är helt obergripligt att hon lyckades med det enligt Emmas kollega Nyllet. Det är något som inte stämmer.
Vi som läst förra boken , Avdelning , vet att det är regionspolischefen Gunnar som är den verklige mördaren. Gunnar är verkligen en riktig skitstövel. Han är precis lika vidrig som Evert Bäckström. Hur fan kan Emmas pappa Evert varit vän med honom så länge utan att ha sett vad han går för? Han verkar ju vara lika dålig på att läsa av människor som Emma. För att inte tala om hans egen hustru Marianne.
När jag fick erbjudandet om ett rec.ex från Bookmark förlag så visste jag inte att boken ingick i en serie. Visserligen stod det att den kunde läsas som en del i serien eller som en fristående bok. Jag valde att läsa alla de tidigare delarna. Det var ingen bra idé. Jag borde bara ha läst Tiggaren. Jag tycker helt enkelt inte om Sofie Sarenbarnts sätt att skriva. Jag har irriterat mig hemskt mycket på hennes karaktärer och på de (enligt mig) osannolika vändningarna. Och mycket riktigt fick jag se en hel del osannolika vändningar här med.
Men om en tycker om Camilla Läckbergs böcker så tycker en nog om Sofie Sarenbrants böcker.
Jag gav boken två stjärnor på Goodreads, men den har 4,01 stjärnor i medelbetyg där. Så tydligen tycker de flesta att boken är bra. Jag ingår väl inte i målgruppen.
Tack till Bookmark förlag för rec.exet.