” Its’s November 2020 and the world is freezing over. As ice water melts into the Atlantic, and vast swates of people make for the warmer south, Dylan is heading for Scotland, once the home of his late mother and grandmother.
Twelve-year-old Stella and her survivalist mother, Constance, scrape by in the snowy Highlands, preparing for a record-breaking winter. Living out of a caravan, they spend their days digging through landfills, searching for anything of value. When Dylan arrives in the middle of the night, their lives change course. Though the weather worsens, his presence brings a new light to daily life, and when the ultimate disasterfinally strkes, they’ll be ready”

Boken är så bra! Jag älskar språket, beskrivningarna och karaktärerna. Det är antingen Stella eller Dylan som berättar. Constance syns alltså bara genom deras ögon. Stella är en underbar karaktär och jag tycker om hennes förhållande med sin mamma och med Dylan. Stella föödes inte som Stella utan som Cael. Något som många har problem med. Men inte hennes mamma och Dylan. Hennes pappa Alistair är däremot en inte stödjande på något sätt. Tycker ännu mer om Dylan när han ställer sig på Stellas sida.

Jag får samma klaustrofobiska känsla som när jag läste Evig natt av Michelle Paver. Jag tror att det är kombinationen av kylan, isoleringen, utsattheten och faran. Trots att allt är så olyckbådande med rädslan för ännu en istid så finns det ändå hopp.  Boken slutar innan vi får reda på hur det går.

Jag gav boken fyra stjärnor på Goodreads. Författare är Jenni Fagan och jag vill absolut läsa mer av henne. Jag fick boken genom The English Bookshops bokklubb.