
Då var det dags för en smakbit igen då. Den här helgen har varit lite för intressant. I lördags bråkade grannarna och han hotade att ha ihjäl henne. Hon och den ena hunden tog sig därifrån och polis tillkallades. Det slutatade med att hela vårt hus spärrades av och nationella insatsstyrkan var här i 5,5 timmar innan han gav sig. Tydligen är åtalas han nu för misshandel och grovt vapenbrott.
Vi är deras närmsta grannar och har anmält dem till både störningsjouren och polisen förut. Nu fick vi hålla oss i vår lägenhet i 5,5 timmar innan det löste sig. Det var riktigt obehagligt att se poliser med automatvapen utanför fönstret. Strax efter 22-tiden bröt de sig in i lägenheten och tog honom. Hoppas ni andra har hade en bättre lördag.

Veckans smakbit kommer från The Snows of Kilimanjaro av Ernest Hemingway. Jag deltar i Read-o-Rama och där är en utmaning att en ska läsa en bok som har mindre än 150 sidor. Min bok har 137 sidor.
Det handlar om en man (författare(journalist?) är i Afrika på någon slags safari. Han har fått en infektion i benet som har utvecklats till kallbrand. Nu är han mycket sjuk och kommer med största sannolikhet att dö om inte ett flygplan kommer och räddar honom. Han tänker tillbaka på sitt liv och samtalar/grälar med kvinnan han har med sig.
Från s. 9
”We must all be cut out for what we do, he thought. However you make your living is where your talent lies. He had sold vitality, in one form or another, all his life and when your affections are not too involved you give much better value for the money. He had found that out but he would never write that, now, either. No, he would not write that, although it was well worth writing.
Now she came in sight, walking across the open towards the camp. She was wearing jodhpurs and carrying her rifle. The two boys had a Tommy slung and they were coming along behind her. She was still a good-looking woman, he thought, and she had a pleasant body. She had a great talent and appreciation for the bed, she was not pretty, but he liked her face, she read enormously, liked to ride and shot and, certainly, she drank too much”
Som vanligt är det Fluketen fra virkeligheten som håller i detta och där kan ni hitta fler smakbitar.
Åh, fy vad hemskt! Hoppas det blir lugnt från den lägenheten nu då. Hemingway har jag bara läst i skolan när alla skulle läsa Den gamle och havet. Tack för smakbiten!
Fy vilken obehaglig upplevelse!
Mycket!
Usch vilken hemsk lördag! Tack för smakbiten!
Tack för smakbiten 🙂 jag har nog läst en endaste Hemingway tills nu – kanske borde det vara fler!
Det här var min tredje Hemingway.
skakande upplevelse! hoppas att ni får det lugnt framöver. Snön på Kilimanjaro är väl filmad också tror jag. och någon gång för länge sedan har jag läst den. tack för påminnelse och smakebit!
Ibland överträffar verkligheten dikten och det är synd att det tydligen måste gå så långt innan det görs något. Hoppas det regnade på lördagen i alla fall 😉
Det gjorde det som tur var! 🙂