På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som  Astrid Therese Betraktninger och Mari på Flukten Fra Virkeligheten turas om att hålla i varannan vecka. Alla delar med sig ett stycke ur den bok en just nu läser. Inga spoilers!

Igår läste jag ut Där rosor faktiskt dör och lyssnade jag på Blott en begravning som är de två första delarna i Begravningsbyrån Tranan av Ewa Klingberg. Jag passade också på att skriva en massa inlägg till bloggen.

Idag har vi inget inplanerat förutom att åka till gymmet. Så det finns gott om tid för läsning och Netflixande om en får lust. Jag har skrivit ett inlägg om mina första semesterdagar och midsommar redan här om ni vill veta vad jag gjorde då.

Denna veckas smakbit kommer från Nu stormar det i dalens famn av Ewa Klingberg som är den tredje delen i serien om Begravningsbyrån Tranan. Jag lyssnar på boken och det här är det första som händer i boken:

Över Storgatan som löpte rakt över Tranås centrum gungade grangirlangerna i vinden. Julbelysningen och de stora flingorna som dalade till marken gav omgivningen en magisk touch.
Sandra blev stående med kvasten i handen. Snötäcket dämpade ljuden från staden som långsamt vaknade till liv. En bil rullade makligt förbi och föraren vinkade till Sandra som besvarade hälsningen trots att hon inte sett vem det var. Hon ryckte på axlarna och sopade rent de få trappstegen som ledde till begravingsbyrån Tranans entre. Granriset i urnorna på var sin sida om dörren hade fått vita mössor under natten.

Trettondagshegen låg bakom dem och det här var första dagen på det nya året som hela personalen var samlad.
Sandra drog ner den friska luften i lungorna innan hon gick in och låste dörren om sig. Hon skulle hinna städa och förbereda för morgonmötet innan dagens första kund dök upp. Gnolande tog hon fram dammsugaren. Sandra drog på munnen när hon såg den fasttejpade lappen. ”Påsen full!”, stod det med Angelicas spretiga handstil. Ett nytt paket dammsugarpåsar låg slängd på hyllan ovanför. Sandra bytte behållare och satt i kontakten. Städschemat som de upprättat fungerade men i jämnlikhetens namn borde hon lägga till Christoffer och Sören. Tanken på Sören med en dammvippa i handen och ett volangförkläde knutet runt den omfångsrika midjan fick henne att skratta högt.