I boken berättar Xuela Claudette Richardson om sitt liv på den karibiska ön Dominica. Xuela blir redan som nyfödd utlämnad till sig själv — modern dör i barnsäng och fadern lämnar bort henne till sin tvätterska. Som barn hanterar hon sin ensamhet genom att hänge sig åt allt sinnligt: färger, lukter och texturer talar till henne mer än något annat. Hon upptäcker sin egen sexualitet tidigt och omfamnar den utan tillstymmelse till skam, och hon ser med en häpnadsväckande klarsynthet vilken plats historien skapat åt henne som kvinna och färgad. Sitt liv ägnar hon åt att försöka pussla ihop en bild av den förlorade modern, kvinnan vars hälar hon ser komma nedför en stege i drömmen men vars ansikte aldrig uppenbarar sig.
Tyvärr så tyckte jag inte alls om boken. Jag tyckte den var tråkig och jag brydde mig inte om karaktärerna i boken. Det var min första bok som jag läst av författaren Jamaica Kincaid. Vi får se om det blir några fler. Just nu är jag inte så sugen på det.
Boken fick 2,5 stjärnor på Storygraph.
[…] Min mors självbiografi – Jamaica Kincaid (2016) 30/11-5/12 214s (egen) […]