Så jag kan sakna glödens färger, hur de skiftade när jag hade lagt eldgruva för natten. Hur jag kunde ligga och se färgerna skifta i spiseln. Visst är järnspisen en välsignelse, lättare med matlagning och den måste inte passas hela tiden. Men så jag kan sakna färgerna.

I det nya århundradets första natt låg jag och såg på färgerna, tänkte att de var lika vackra som fyrverkerierna vi just hade sett.
Det var nittonhundratalets första natt. Det var fyra år innan vi fick järnspis.

Nikanor är plankbärare, Frida arbetar med splitveden, Elvira har sin symaskin, Hella kapar ribb. Elias och Isak har just börjat springa barfota igen. Järnspisen värmer hela köksrummet. Våren 1909, trettio år efter Sundsvallsstrejken, behöver ingen gå och lägga sig hungrig.
Nog är Bricken tacksam.
Trots att hon saknar den där bottenglädjen som hon hade när Natan levde.
Så vad är nu detta med Nikanor? Eskilsson har gått kostgång hos Bricken i många år, hon litar på honom, men vad är det han säger om våld och hat? Inte har väl Nikanor gått och anslutit sig till Hinke Bergegren? Hinkeanerna förespråkar ju blodig revolution och dolken i köttet. Det är långt, långt bort från morfar Edvins drömmar.

30 år har gått sedan sågverksarbetarna gick ut i strejk för första gången. Bricken minns deras glöd men det gör inte Nikanor och de andra unga.

Bricken är 40 år och bor i lägenheten med sina barn. Det är Nikanor som står på kontraktet nu. Brickens pappa har drabbats av slag och bor numer på fattighuset. Nikanor är plankbärare som morfar och är väldigt fackligt aktiv.
Dottern Frida kommer hem och är gravid blr Bricken orolig men tror att det kommer att ordna sig på något sätt.
Så bryter den stora strejken ut 1909 och allt krånglar till sig.
Fridas blivande man blir strejkbrytare och utstött av alla. Nikanor vägrar att ha något att göra med honom.
Bricken är förtvivlad.

Vi får också veta i tillbakablickar att Bricken haft en kärlekshistoria med magister Sundblad innan han övergav henne och hon fick ett missfall.
Det var intressanta att läsa om strejken men det är för många tillbakablickar till tidigare händelser. Om storsvagåren, hennes syskon som dog, föräldrarnas vandring, Brickens tid som lillpiga, tiden i Stockholm,  m.m. Allt med samma formuleringar som i de tidigare böckerna.
Det blir för lite ny handling i boken. Men boken fick ändå fyra (svaga) stjärnor.

Vibeke Olsson är författare till serien.

De andra böckerna i serien heter:

1. Sågverksungen
2. Bricken på Svartvik
3. Sågspån och eld
4. Amerikauret
5. Glödens färger
6. Som ett träd i skogen
7. Som skuggan följer ljuset
8. Stockens färd mot havet