På söndagarna är det dags för En smakebit på söndag som Astrid Therese Betraktninger håller i. Alla delar med sig ett stycke ur boken de just nu läser. Inga spoilers!
En vecka som både känts lång och kort. APT i tisdags så det blev långdag men vi fick leka med lego för vi är med teknikerjakten och ska bygga lego med tvåor och treor. F-klass och ettor ska hålla på med Blue Bots.
Nästa vecka är det Barnboksveckan så vi har fixat en del inför det.
Under veckan som gått har jag läst Eufori av Elin Cullhed, läst vidare i Company of Liars av Karen Maitland och läst hela Body Check av Elle Kennedy.
Jag och sambon har också börjat se om Brooklyn Nine-Nine så det blir minst två avsnitt varje dag.
Idag ska vi städa, jag ska fixa lite inför jobbveckan och jag hoppas hinna läsa lite också.
Denna veckas smakbit kommer från Gravglänta av Mattias Edvardsson från sidan 7:
Från hänggungan bredvid den blommande häggen hade Lola Falk fri utsikt över det böljande backlandskapet på andra sidan Grönbyvägen. I skiftande nyanserna av grönt sluttade fälten ner i dalgången, där majsolen glittrade i rapsen. Det var lätt att förstå varför en del människor inte ansåg att det var en del av Söderslätt när man såg naturen välva sig i djupa sänkor och höga kullar.
”Mamma! Mamma!” Robin kom rusande runt husknuten med gräsfläckar på knäna. ”Får vi cykla till skogen?”
Bakom honom stod grannpojkarna Bernhardsson med kepsar på huvudet och knipsluga blickar.
”Jag vet inte.” Lola tyckte inte om skogen. Dedsutom litade hon inte för ett ögonblick på Daniel och Dennis Bernhardsson.
”Snälla mamma”, vädjade Robin.
Hon borde givetvis inte projicera sina egna rädslor på honom. Lola ville inte vara en dådan där tradig, överspänd hönsmamma. Men Robin var trots allt bara åtta år.
”Okej”, sa hon efter att ha våndats en stund. ”Men vi äterkvällsmat klockan sex. Då åste du vara hemma igen.”
En mycket bra bok!
Eufori står och väntar i min hylla. Edvardsson har jag förstått är uppskattad men jag har inte läst honom.
Lego tröttnar man inte på… Tack för smakbiten.
jag tycker att färgen på omslaget är olycksbådande. har läst annat av Edvardsson som jag tyckt mycket om. tack för smakebiten!
Jag får en känsla av att han inte kommer hem till kvällsmaten. Tack för smakbiten!
Bara titeln får mig att rysa! Men om man bortser från den är omslaget fint. November verkar vara en deckarmånad! Tack för smakbit
Tack för smakbiten, den här boken har jag funderat att sätta på min läslista, det är bara det att listan är överfull redan..
En bra bok. Som alla böcker av Mattias Edvardsson ????
Absolut!